Matildas noveller - Love You More Than I Can Admit To Myself

Jag gick till en strandbar och köpte en flaska sprit. Sedan gick jag ut och började dricka. Jag svalde och svalde. Klunk, klunk. Plötsligt var flaskan var slut. Jag gick till baren igen och köpte mer. Jag visste inte vad det var för något, mer än att det var sprit. Efter kanske flera flaskor kände jag mig yr och spyfärdig. Jag såg på Jake. Jag såg på Taylor. Huvudet snurrade. Jag mådde illa.

Taylor ♂:
– Taylor? hörde jag hur någon viskade. Jag öppnade ögonen. Selena kollade på mig.
– Du svimmade, sa hon. Hennes ögon var blanka och mascaran hade runnit. Jag satte mig upp och såg mot bryggan. Jake och Taylor kramades. Han kysste henne. Jag reste mig häftigt upp. Selena tog tag i mig.
– Låt dem vara! utbrast hon och började gråta.
– Ge fan i mig! utropade jag och slog till henne. Hon vacklade tillbaka. Jag hade huvudvärk och kände mig illamående, men jag försökte skjuta undan det. Nu skulle jag döda honom! Jag sprang mot dem.
– Taylor, NEJ! hörde jag att Selena skrek. Jag visste inte riktigt vad som hände längre. Jag visste inte vad jag gjorde.

Taylor ♀:
Det var en fantastisk diamantring i äkta vitguld. För en sekund visste jag inte vad jag skulle svara. Men sedan tog jag ett djupt andetag och svarade: – Ja, absolut! Jake log med hela ansiktet. Sedan trädde han försiktigt ringen på mitt ringfinger och omfamnade mig. Han kysste mig ömt. Jag blundade och kände mig lyckligare än jag någonsin varit förut. Ända tills jag öppnade ögonen och såg Taylor komma springande mot oss med en glasflaska i handen.
– Akta, Jake! skrek jag. Det var försent. Flaskan träffade JAkes huvud och han föll bakåt. Jag hann fånga honom precis innan huvudet slog i bryggan.
– Vafan gör du?! skrek jag och kollade på Taylor med hat i blicken.
– Jag älskar dig! skrek han. Jag skakade på huvudet. Någon kom springande mot oss, det var Selena! Hon blödde ur munnen och hennes läpp var sprucken. Hon grät.
– Vad har hänt?! utbrast jag. Hon svarade inte.
– Selena? frågade jag.
– Taylor, mumlade hon.
– Ja?
– Det var Taylor som gjorde det, snyftade hon.
– Vad är det med honom?! utbrast jag.
– Bry dig inte om honom nu, sa hon. Kom, vi måste få Jake till sjukhuset. Jag ringer en ambulans!

Jake:
När jag vaknade låg jag i en vit säng. Jag såg mig omkring och upptäckte att jag var på ett sjukhus.
– Han har vaknat! utbrast någon. Jag vände mig om. Det stod en läkare vid dörren till rummet.
– Vad hände? undrade jag yrvaket.
– Lång historia, sa läkaren. Du kan få prata med din flickvän. Jag nickade.

Taylor ♂:
När jag vaknade satt jag på en stol. Två poliser satt framför mig och Selena satt bredvid mig.
– Vad gör jag här? frågade jag förvånat.
– Vi håller ett förhör med dig och du somnade, förklarade polismannen som satt mittemot mig.
– Varför det? undrade jag.
– Du har anklagats för misshandel mot Jake Gyllenhaal, förklarade polismannen som satt snett framför mig.
– Jag har blivit vadå?! utbrast jag.
– Du var full, mumlade Selena. Jag stirrade på henne.
– Du slog en glasflaska i huvudet på honom, sa hon. Jag fick en chock.
– Innan det slog du mig, mumlade hon. Jag stirrade på henne. Hade jag gjort allt det här bara för att jag blivit jag full?
– Du kommer få böta ett antal pengar, sa polismannen. Jag kvävde en suck och nickade istället. De fortsatte med förhöret, eller vad jag skulle kalla Taylor-får-böta-onödigt-mycket-pengar-för-en-sak-han-gjorde-på-fyllan.

Taylor ♀:
– Ms Swift? Jag vände mig hastigt om. Där stod en sjuksköterska.
– Han har vaknat. Du kan få träffa honom nu, sa hon. Jag nickade. Jag vågade inte prata, för då skulle jag antagligen göra ett glädjeskrik. Jag nöjde mig därför med att le stort
och följa efter henne in till rummet där Jake var. Hon öppnade dörren och jag gick in. Jake såg på mig. Han log. Jag fick tårar i ögonen och sprang fram till honom kramade honom försiktigt.
– Jag älskar dig, viskade han.
– Jag älskar dig också, viskade jag och höll upp min vänstra hand. Han log och såg på ringen som prydde mitt ringfinger. 
– Vi ska alltid hålla ihop, sa han och skrattade log ansträngt.
– Det är du och jag för alltid, svarade jag och kysste honom.



Det här få bli den sista delen ^^
Nästa novell kommer att handla om Bruno Mars och första delen kommer på måndag!

– Precis det jag sa nyss, svarade jag. Hon reste sig häftigt upp och sprang iväg. Jag satt kvar en stund, sedan insåg jag vad som höll på att hända och rusade efter henne. Hon stannade vid stranden som låg alldeles intill parken och gick sakta bort till vattnet, hon tog av sig skorna och doppade tårna. Jag sprang mot henne och omfamnade henne bakifrån. Hon slet sig loss och fortsatte gå längs stranden med skorna i handen. Jag gick sakta efter. Sedan stelnade jag till. Vid bryggan ut mot havet satt Taylor och Jake. De åt en romantisk middag. Taylor fullkomligt strålade. Jag kände hur jag smälte. Gud, vad jag hade saknat henne! Jag ville bara springa fram till henne, men jag kunde inte. Hon hade Jake nu. Vad kunde jag göra åt saken? 



Taylor ♀:
Jag och Jake hade varit på premiären av filmen Love And Other Drugs som Jake spelar en av huvudrollerna i. Den var verkligen bra. Efteråt åkte vi limousin till en park som jag kände igen, det var parken där jag och Miley varit för lite mer än en månad sedan. Bredvid parken låg en strand. Han tog med mig dit. Vi gick mot en brygga som ledde ut mot havet. Jag blev väldigt rörd, lycklig och förvånad. Det här hade jag inte väntat mig av Jake. På bryggan stod ett runt bord med en rödvit-rutig duk och två stolar. Bordet var dukat med silverbestick, porslinstallrikar och champagneglas. Det var flera personer som satt vid bord på stranden – det som annars kallas uteserveringen – och åt, men det var bara ett bord som stod på bryggan. Och det bordet var till mig och Jake.
– Jake! utbrast jag och han log.
– Slå dig ner, sa han och drog ut stolen åt mig.
– Tack, sa jag och log. Det kom en servitris som gav oss varsin meny. Vi beställde och hon tog lite fler beställningar vid de andra borden innan hon gick upp mot strandrestaurangen.
– Det må jag då säga, utbrast jag. Du är helt otrolig, Jake! Han log sitt underbara leende och jag kysste honom över bordet. När vi kom desserten reste Jake sig upp. Han ställde sig framför mig och log.
– Det är en sak jag vill fråga dig, sa han och sjönk ner på ett knä. Jag var chockad.
– Taylor Alison Swift, vill du gifta dig med mig? undrade han och öppnade en liten ask.

Taylor ♂:
Jake satt på ett knä. Han friade! Vad skulle hon svara?! Säg att hon svarar nej! Snälla.

Selena:
Jag vände mig om. Taylor stod som förstenad. Han stirrade på bryggan. Jag vände blicken mot den.
Då såg jag henne. Flickan som hade fångat Taylors hjärta, utan att veta om det . Flickan som Jake Gyllenhaal i detta ögonblick friade till.

Miley:
Jag kikade fram bakom en stor sten. Jake satt på ett knä framför henne. Han friade! Hon skulle säga ja. Jag kände det på mig. Jag hoppades.

Taylor ♂:
Jag gick till en strandbar och köpte en flaska sprit. Sedan gick jag ut och började dricka. Jag svalde och svalde. Klunk, klunk. Plötsligt var flaskan var slut. Jag gick till baren igen och köpte mer. Jag visste inte vad det var för något, mer än att det var sprit. Efter kanske flera flaskor kände jag mig yr och spyfärdig. Jag såg på Jake. Jag såg på Taylor. Huvudet snurrade. Jag mådde illa.

Jag var så lycklig tillsammans med Taylor. Hon var söt och glad rolig och generös. Vi hade så kul tillsammans. Jag älskade henne verkligen. Ja, jag hade känslor för henne. Och det kändes som att hon kände detsamma för mig. Jag satte på hennes senaste album Fearless. Hennes vackra och lugna röst fyllde hela rummet. Jag var lycklig, hon var min lycka. Jag älskade henne mer än det var möjligt.

Jake:
Jag klarade inte av det här längre! Jag älskade henne, men jag måste göra något åt det. Jag ville ha ett seriöst förhållande. Jag ville kunna säga att hon är min fästmö. Nu vet jag vad jag måste göra...

Taylor ♂:
Jag och Selena gick runt på stan i LA. Vi var lyckliga. Jag gillade henne, men det funkade bara inte. Jag vet vad jag måste göra.

Taylor ♀:
Jag sa hejdå till Jake. Han kysste mig ömt och sa att det var viktigt att minnas och bevara. Jag log och han smekte min kind. Sedan vände han sig om och gick. Jag gick in till hotellet och upp på hotellrummet.

Jag vaknade ganska tidigt dagen därpå och klev upp ur sängen. Jag duschade och tvättade håret noggrant. Jake skulle hämta mig klockan fem. Vi skulle gå på bio idag, sedan skulle vi äta och han hade något viktigt att berätta. Jag åt frukost och önskade att tiden skulle gå snabbare.

Miley:
Jag träffade Jake och hjälpte honom att planera kvällen med Taylor. Jag åkte till en mataffär och köpte en chokladask. Jag var så himla glad för hennes skull. Hon förtjänade att vara lycklig efter allt som hänt.

Taylor ♂:
Jag hämtade Selena klockan fem. Hon var väldigt glad. Jag kände hur skuldkänslorna sköljde över mig. Hon hade inte en aning om vad jag skulle göra…

Jake:
Jag hade fått hjälp av Miley att göra iordning inför kvällen. Jag var tacksam för all hjälp, jag höll nämligen på att dö av nervositet. För vad skulle hända om inte...

Selena:
Taylor tog mig till en vacker park. Det var skymning och solen var på väg ner. Jag låg ner på en bänk med huvudet i Taylors knä. Jag slöt ögonen.
– Selena, det är något jag måste berätta, sa Taylor.

Taylor ♂:
Jag skulle göra det nu. Jag var tvungen.
– Mm…, mumlade hon.
– Det här funkar inte, mumlade jag tyst. Hon öppnade ögonen och såg på mig. 
– Vad funkar inte? undrade hon. Jag tog ett djupt andetag och sa: – Vi kan inte vara tillsammans längre... Hon satte sig upp och stirrade på mig. Blicken var kall. 
– Vafan är det du säger?! utbrast hon kyligt. Vad menar du?!
– Precis det jag sa nyss, svarade jag. Hon reste sig häftigt upp och sprang iväg. Jag satt kvar en stund, sedan insåg jag vad som höll på att hända och rusade efter henne. Hon stannade vid stranden som låg alldeles intill parken och gick sakta bort till vattnet, hon tog av sig skorna och doppade tårna. Jag sprang mot henne och omfamnade henne bakifrån. Hon slet sig loss och fortsatte gå längs stranden med skorna i handen. Jag gick sakta efter. Sedan stelnade jag till. Vid bryggan ut mot havet satt Taylor och Jake. De åt en romantisk middag. Taylor fullkomligt strålade. Jag kände hur jag smälte. Gud, vad jag hade saknat henne! Jag ville bara springa fram till henne, men jag kunde inte. Hon hade Jake nu. Vad kunde jag göra åt saken?

– Mr och Mrs Swift? Vi vände oss om. Där stod en sjuksköterska.
– Ni kan komma in nu, sa hon. Men ta det lugnt, hon har nyss vaknat. Vi nickade och följde efter henne.
När jag kom in i rummet klarade jag inte av det längre. Tårarna trängde sig fram bakom ögonen och forsade nerför mina kinder. Taylor såg på mig. Hon log blekt. Andrea kastade sig över henne och kramade om henne, försiktigt. Scott kramade henne också och Austin bröt ihop och grät ut i hennes famn.
– Det är ingen fara, gubben, viskade hon åt honom. Han log mot henne och satte sig på en stol. Jag gav henne en stor kram. Hon log och skrattade lite. Jag skrattade också. Vi skrattade nästan ikapp, utan att ha någon riktig anledning till att skratta. Det här var ju bara sorgligt.
– Tack, viskade hon till mig.
– Ingen orsak, sa jag. Du vet att jag älskar dig, bästis, sa jag.
– Jag älskar dig också, bästis, sa hon och vi började skratta igen.

– Det känns som att jag drömmer, men det gör jag inte va? frågade Taylor när vi satt i bilen på väg hem till dem.
– Nej, det är ingen dröm, svarade Andrea.
– Det är bara livet, inflikade jag. Hon nickade och jag insåg hur sant det där faktiskt var.

Taylor ♀:
Jake hade ringt säkert 100 gånger när jag satte på mobilen. Jag kom hem från sjukhuset för en vecka sedan, men jag hade inte orkat kolla mobilen. Jag bestämde mig för att ringa upp honom iallafall. 
– Jake Gyllenhaal, svarade han.
– Hej, Jake. Det är Taylor, sa jag.  
– Hej! utbrast han glatt.
– Hej, sa jag.
– Jag har ringt dig flera gånger, varför har du inte svarat? frågade han.
– Jag kom hem från sjukhuset för några dagar sedan, så jag har bara tagit det lugnt, svarade jag sanningsenligt.
– Varför har du varit på sjukhuset? frågade han. Jag tog ett djupt andetag. Skulle jag berätta?
– Jag försökte... ta livet av mig, mumlade jag. Det blev tyst.
– Du gjorde vadå? utbrast Jake till slut.
– Ta livet av mig, sa jag och började skaka när jag tänkte på det.
– Varför? undrade han.
– Lång historia, svarade jag bara.
– Men varför? Du har, som du säger, en underbar pojkvän, en bra karriär, en...
– Min "underbara pojkvän" och jag har gjort slut. Ja, min karriär går som på räls, men det är kanske inte det viktigaste för mig, ellerhur? svarade jag och log för mig själv.
– Okej, vad bra... eller jag menar... har du och Taylor gjort slut? mumlade Jake.
– Ja, det är över mellan oss, sa jag.
– Så jag vågar bjuda ut dig nu? undrade han och skrattade till. Jag log för mig själv, det här var precis vad jag behövde.
– Ja, det gör du, och jag tackar ja till det.
– Jag gillar dig redan, sa han och skrattade. Jag skrattade också. Vi fortsatte prata en stund och jag berättade hela historien om mitt och Taylors förhållande och vad som krossade det. Han lyssnade så bra och kom med roliga kommentarer.

Jag och Jake var ute på vår fösta dejt igår. Jag hade haft jättekul med honom. Vi hade varit på en restaurang och pratat och skrattat, ätit och druckit. Ja, vi hade dansat lite också. Jag är rädd att säga det här, men jag tror jag förälskat mig i Jake, jag kanske till och med har blivit kär...

Jake:
Jag var så lycklig tillsammans med Taylor. Hon var söt och glad rolig och generös. Vi hade så kul tillsammans. Jag älskade henne verkligen. Ja, jag hade känslor för henne. Och det kändes som att hon kände detsamma för mig. Jag satte på hennes senaste album Fearless. Hennes vackra och lugna röst fyllde hela rummet. Jag var lycklig, hon var min lycka. Jag älskade henne mer än det var möjligt.

– Hej, gumman!
– Taylor har försökt begå självmord, var det enda hon sa. Min Taylor?! Min älskling? Nej, jag pratade nyss med honom, det måste vara...
– ... Swift? viskade jag.
– Ja, sa Miley. Det knöt sig i magen på mig. Jag hade ju trots allt tagit hennes pojkvän.
– Var det mitt fel? frågade jag.
– Jag vet inte, men hon var väldigt förkrossad efteråt, sa Miley. Jag sitter på flyget på väg till Wyomissing. Andrea ringde och berättade att hon ligger på sjukhus just nu. Jag kände mig skyldig. 
– Är det mitt fel? undrade jag försiktigt.
– Jag vet inte. Jag är nästan framme  nu.
– Jag åker dit! Allt är mitt fel, jag måste be om förlåtelse! utbrast jag.
– Okej, vi ses, sa Miley. Vi la på och jag kastade mig ut ur byggnaden och ropade efter en taxi. 

Andrea:
Jag körde snabbt till sjön. Jag hoppades innerligt att Miley hade fel, men tyvärr brukade hon ha rätt när det gällde sådana här saker. När jag kom fram hoppade jag ut ur bilen och rusade bort till sjön. Där satt hon. Taylor. Jag kände mig lättad och skulle precis ropa hej till henne, när jag såg det. Hon satt på det grunda vattnet. Och hon hade huvudet under vatten. Jag sprang fram till henne och drog upp henne ur vattnet. Jag skakade henne. Ingen reaktion. Hon låg helt stilla. Jag la örat mot hennes bröst. Hon andades tungt. Hon lever! Jag gav henne hjärt-och-lungräddning (HLR). Jag fumlade med min telefon, men lyckades till sist skriva in rätt nummer. Jag skrek och gapade efter en ambulans och var den skulle. Mannen jag pratade med sa att ambulansen var på väg. Jag la på och ringde Miley, Scott och Austin och berättade vad som hänt. Alla tre skulle ta sig till sjukhuset. När ambulansen kom lyfte de försiktigt in Taylor och jag satte mig bredvid henne. Hon ar blek i ansiktet. Jag skakade av mig de inre rösterna som sa att det var försent...

Miley:
När jag kom fram tog jag en taxi till sjukhuset. Det var inte många paparazzis som noterade mig, tack gode gud för det! När jag kom till sjukhuset betalade jag snabbt och skyndade mig upp till receptionen. Jag frågade efter Taylor Swift och hon berättade att Taylor låg på våning 3, rum 538. Jag tackade och skyndade mig dit. När jag svängde förbi väntrummet såg att Andrea, Austin och Scott satt i varsin fåtölj. Jag backade några steg och de noterade mig. Andrea vinkade åt mig att komma. Jag gick fram till henne och gav henne en kram. Hon snyftade. Okej, var stark nu. Bryt inte ihop, tänkte jag och försökte slappna av.
– Tack, viskade hon. Jag nickade mot henne. Scott log tacksamt mot mig. Austin gav mig något slags handslag. Jag antog att det betydde tack.
– Hur mår hon? undrade jag försiktigt.
– Hon ligger i något slags koma, svarade Andrea och fick tårar i ögonen. Jag nickade.
– Mr och Mrs Swift? Vi vände oss om. Där stod en sjuksköterska.
– Ni kan komma in nu, sa hon. Men ta det lugnt, hon har nyss vaknat. Vi nickade och följde efter henne.
När jag kom in i rummet klarade jag inte av det längre. Tårarna trängde sig fram bakom ögonen och forsade nerför mina kinder. Taylor såg på mig. Hon log blekt. Andrea kastade sig över henne och kramade om henne, försiktigt. Scott kramade henne också och Austin bröt ihop och grät ut i hennes famn.
– Det är ingen fara, gubben, viskade hon åt honom. Han log mot henne och satte sig på en stol. Jag gav henne en stor kram. Hon log och skrattade lite. Jag skrattade också. Vi skrattade nästan ikapp, utan att ha någon riktig anledning till att skratta. Det här var ju bara sorgligt.
– Tack, viskade hon till mig.
– Ingen orsak, sa jag. Du vet att jag älskar dig, bästis, sa jag.
– Jag älskar dig också, bästis, sa hon och vi började skratta igen.

– Det känns som att jag drömmer, men det gör jag inte va? frågade Taylor när vi satt i bilen på väg hem till dem.
– Nej, det är ingen dröm, svarade Andrea.
– Det är bara livet, inflikade jag. Hon nickade och jag insåg hur sant det där faktiskt var.

Andrea = Taylors mamma
Scott = Taylors pappa
Austin = Taylors bror

– Varför ska du åka hit? frågade Andrea.
– Jag är rädd att Taylor tänker..., jag tystnade.
– Att Taylor tänker göra vad? undrade Andrea.
– ... ta självmord..., viskade jag. Det blev tyst i luren. Sedan sa Andrea: – Jag tror man säger begå självmord, men varför i hela världen skulle hon göra det?
– Vet du inte? Hon har gjort slut med Taylor.
– Jaha, men det är väl ingen anledning att begå självmord? undrade hon.
– Hon tog det hårt. Taylor dolde en massa saker för henne, svarade jag. Det blev tyst.
– Okej, om du kommer hit, åker jag till sjön! utbrast hon tillslut.  
– Vi ses, sa jag och la på. Jag var verkligen orolig nu. I huvudet viskade en röst att det redan var försent...



Taylor ♂:
Jag satt och kollade på Youtube när Selena ringde. Hon skrek i luren och lät väldigt upprörd.
– Vad är det med dig? undrade jag.
– DU ÄR JU HELT STÖRD! skrek hon så högt att jag fick hålla telefonen på armlängds avstånd.
– Lugna ner dig, Sel..., började jag.
– DU SKA FAN INTE SÄGA ÅT MIG VAD JAG SKA GÖRA! gapade hon i luren.
– Okej, okej! skyndade jag att säga. Men snälla, lugna ner dig lite! Jag hörde hur hon tog ett djupt andetag.
– Mm, men nu tänker jag prata, och du håller käft, okej? Jag sa inget. Hon tog det som ett ja.
– Jag pratade med Taylor. Hon sa att tog slut mellan er av den anledning att du älskar en annan tjej.
– Hur fick hon reda på det? undrade jag försiktigt. Selena verkade ha glömt att jag inte skulle prata, för hon svarade på frågan.
– Du pratar tydligen i sömnen. Jag suckade.
– Vem älskar jag då? undrade jag efter en stunds tystnad. Inget svar.
– Selena, är du kvar? Jag hörde hur någon andades i luren.
– Sel?
– Jag är kvar.
– Vem är det jag älskar? Det blev tyst.
– Berätta om den där drömmen med deja vu istället. Du sa aldrig vad den handlade om. Eller vem.
– Är det svaret på frågan om vem jag älskar? Det blev tyst. Sedan hörde jag hur det började pipa i luren, hon hade lagt på.

Jag hade ringt Selena hela dagen, hon hade inte svarat på ett enda samtal. Jag suckade och gick in på Oceanup. Jag klickade hennes kategori. Det kom upp en bild på mig och Selena. På bilden såg det ut som att vi skulle kyssas. Det var en kort artikel. Rubriken var "Taylor och Selena dejtar!". Jag läste och klickade sedan på Reeses kategori. Det kom upp en bild på Reese och Jake och rubriken löd "Reese and Jake – ett bekräftat par” Jag började läsa: Det har gått rykten om att Reese Witherspoon dejtar Jake Gyllenhaal. Nu är det bekräftat… att inte vara sant. Reese säger så här: – Jag ska vara helt ärlig mot er. Vi har dejtat i tre år, men när det kom upp i media var det över för längesedan och vi är bara vänner i nuläget. Jag kan bekräfta att jag dejtar Jim Toth och är väldigt lycklig.
Jag tryckte ner hemsidan och stängde av datorn. Sedan ställde jag undan den och började slå huvudet mot skrivbordet. Fan. Jävla Reese. Varför i helvete trodde jag att hon fortfarande gillade mig – bara för att jag fortfarande gillar henne – och att det kunde bli något mellan oss igen?! Fan. 

Selena:
Jag ångrade allt jag sagt så fort jag lagt på. Men jag ville inte ringa upp igen. Det behövde jag inte heller, för några sekunder senare ringde min mobil. Jag svarade: – Hej, det är Selena G.
– Jag älskar dig, ingen annan! Selena, förlåt mig! bad han.
– Ja, jag förlåter dig. Förlåt för att jag skrek åt dig förut.
– Det gör inget. Är det säkert att du förlåter mig? undrade han.
– Helt säkert.
– Okej, bra. Vi pratade en stund innan vi la på. Då ringde telefonen igen. Den här gången var det Miley. Jag tog upp den och svarade: – Hej, gumman!
– Taylor har försökt begå självmord, var det enda hon sa. Min Taylor?! Min älskling? Nej, jag pratade nyss med honom, det måste vara...
– ... Swift? viskade jag.
– Ja, sa Miley. Det knöt sig i magen på mig. Jag hade ju trots allt tagit hennes pojkvän.
– Var det mitt fel? frågade jag.
– Jag vet inte, men hon var väldigt förkrossad efteråt, sa Miley. Jag sitter på flyget på väg till Wyomissing. Andrea ringde och berättade att hon ligger på sjukhus just nu. Jag kände mig skyldig. 
– Är det mitt fel? undrade jag försiktigt.
– Jag vet inte. Jag är nästan framme  nu.
– Jag åker dit! Allt är mitt fel, jag måste be om förlåtelse! utbrast jag.
– Okej, vi ses, sa Miley. Vi la på och jag kastade mig ut ur byggnaden och ropade efter en taxi.

När jag vaknade på morgonen var klockan 12:23. Jag gäspade stort och klev upp. Taylors väskor var borta. Jag gick ut till köket. Det var tomt. Alla väskor som stått i hallen igår var borta. Jag skakade på huvudet. Drömde jag? Hade de lämnat mig här? Jag gick in till sovrummet igen. Började packa ihop lite saker, hämtade tandborsten från badrummet. Jag packade ner i min väska, sedan ställde jag mig framför spegeln för att kolla looken. Det satt något på spegeln, en lapp! Jag loss lappen och slängde mig på sängen och läste: Det är över. Jag slängde lappen i papperskorgen. Det gjorde mig ärligt talat inte så mycket. Whatever, liksom. Nu kunde jag satsa på Selena. Hon och jag hade umgåtts mycket, utan att Taylor visste. Men jag hade fortfarande känslor för Reese. Hon och jag kunde kanske få ihop det igen? Jag log åt tanken, sedan startade jag min laptop och kollade senaste nytt på Oceanup. Jag klickade runt på olika kategorier och kom åt Jakes. Jag skulle precis klicka bakåt när rubriken kom upp. Det här var intressant! Rubriken löd: "Jake dejtar Reese?" Jag läste artikeln: Skådespelarhunken Jake Gyllenhaal har nyligen setts ute med skådespelerskan Reese Witherpoon. De har varit på allt från shoppingrundor till intima middagar. Varken Jake eller Reese har kommenterat ryktet, men bilderna på turturduvorna tillsammans får det bara att verka mer uppenbart… 



Selena:
Det hade gått några veckor sedan uppbrottet mellan Taylor x2. Under de veckorna hade jag den manlige Taylor umgåtts mycket oftare än vanligt. Därför var det helt naturligt för mig att ringa honom en söndagsmorgon som denna. Han svarade på en gång: – Lautner.
– Hej, snygging! sa jag och fnittrade.
– Tjena, babe, svarade han flirtigt. Jag fnittrade.
– Hur blir det med bion? Ska vi gå ikväll? undrade jag.
– Absolut, svarade han.
– Bra, hämtar du mig?
– Of course, svarade han.
– Då säger vi så, puss.
– Puss på dig med, sa han. Jag tvekade, skulle jag säga de magiska orden?
– Jo, Taylor…, sa jag osäkert.
– Ja?
– Jag älskar dig, sa jag med darr på rösten.
– Älskar dig också, svarade han. Jag log nöjt för mig själv. Vi avslutade samtalet och jag började leta kläder till ikväll. Jag stod och prövade kläder när min mobil ringde. Det stod "Taylor" på displayen. Jag log och svarade: – Hej, snygging!
– Hej, har du tid att prata? undrade hon. Jag insåg att det var fel Taylor. Det var inte min Lautner, det var Swift. Att jag kallat henne "snygging" var inget att skämmas för, jag brukade kalla henne så.
– Jag har alltid tid med sig, svarade jag och höll fingrarna i kors.
– Bra, sa hon. Jag har mycket att berätta.
– Okej, prata på.
– Hur ska jag börja...?
– Bestäm själv, sa jag.
– Visste du att det är slut mellan mig och Taylor? frågade hon. Jag skulle precis svara att "det är väl klart att jag vet", men jag ångrade mig och sa: – Nej, har ni? Gud, så tråkigt! sa jag och höll fingrarna i kors igen.
– Mm, mumlade hon. Det var jag, jag gjorde det.
– Varför? undrade jag genast. Det här var intressant, Taylor hade sagt att det var han som bröt upp, för att kunna visa hans kärlek till mig officiellt, som han uttryckte sig.
– Han älskar mig inte längre, jag vet det.
– Hur vet du det? frågade jag nyfiket.
– Han pratade i sömnen, och samma dag hörde jag honom prata med någon i telefon om att någon dröm var deja vu, förklarade hon. Han hade pratat med mig om deja vu! Varför hade hon lyssnat på vårt samtal?! Jag lugnade mig.
– Vem älskar han då? frågade jag. Jag visste ju att han älskade mig, jag ville bara ha det bekräftat.
– Vem tror du? undrade hon. MIG! Han älskar MIG!
– Inte vet jag, mumlade jag.
– Reese, såklart, svarade hon. Hela världen stannade upp för mig. 

Taylor ♀:
När jag pratat klart med Selena bestämde jag mig. Jag skulle göra det. Jag satt i källaren en stund och tänkte. Jag började gråta när jag tänkte på vad som skulle hända, på vad jag skulle göra. Det var hemskt, men det var något jag ville, tror jag...

Miley:
Jag ringde Taylor flera gånger, utan resultat. Telefonsvararen fick arbeta, gång på gång på gång. Jag gav upp efter kanske 100 samtal. Nu började jag bli orolig. Jag ringde Andrea. Hon svarade direkt.
– Andrea Swift.
– Hej, Andrea. Det är Miley.
– Hej, Miley! Vad har du på hjärtat?
– Alltså, jag har ringt Taylor i stort sätt hela dagen, men hon har inte svarat en enda gång.
– Jag vet uppriktigt sagt inte var hon håller hus just nu.
– Okej...
– Men hon skulle ut till sjön och göra något, sa hon efter en stunds tystnad.
– Vilken sjö?! utbrast jag upphetsat. Jag var rädd att Taylor tänkte göra det förbjudna.
– Jag antar att det är den där sjön, åh vad heter den nu? Där ni alltid lekte när ni var små.
– Okej, tack! Jag är där om fem minuter! utbrast jag.
– Miley, du är väl medveten om att vi är i Wyomissing? Du är i Hollywood, ellerhur? Hur lång tid tar det att åka från Hollywood till Wyomissing? svarade Andrea.
– Okej, jag tar mitt privatplan! sa jag och hoppade in i min limousin.
– Varför ska du åka hit? frågade Andrea.
– Jag är rädd att Taylor tänker..., jag tystnade.
– Att Taylor tänker göra vad? undrade Andrea.
– ... ta självmord..., viskade jag. Det blev tyst i luren. Sedan sa Andrea: – Jag tror man säger begå självmord, men varför i hela världen skulle hon göra det?
– Vet du inte? Hon har gjort slut med Taylor.
– Jaha, men det är väl ingen anledning att begå självmord? undrade hon.
– Hon tog det hårt. Taylor dolde en massa saker för henne, svarade jag. Det blev tyst.
– Okej, om du kommer hit, åker jag till sjön! utbrast hon tillslut.  
– Vi ses, sa jag och la på. Jag var verkligen orolig nu. I huvudet viskade en röst att det redan var försent...

– Hur känns det? frågade hon försiktigt.
– Dåligt, svarade jag och la mig ner på fontänkanten.
– Jag förstår det, sa hon och sedan pratade vi i evigheter om allt som hänt. Jag mådde bra i Mileys sällskap.
Måste jag välja mellan henne, Demi och Selena, blir det helt klart hon. Nu vet jag inte ens om Selena är min bästa vän, eller vän över huvud taget. Miley la sig också ner. Jag blundade.
– Titta! det där molnet ser ut som ett hjärta! utbrast hon. Jag öppnade ögonen. Hon hade rätt. Vi låg kvar på fontänen, småpratade och kollade på moln. Sedan gick vi tillbaka. Jag och Miley sa hejdå och åkte i varsin bil åt olika håll, hon i en limousin, jag i en taxi. Jag tittade upp mot himlen. Den var fortfarande blå. När jag kom fram betalade jag taxichauffören och gick sedan upp till hotellrummet. Nu visste jag vad jag skulle göra, men jag ville inte. Nej, jag ville inte. Ska jag verkligen göra det? 



Taylor ♀:
På kvällen gick vi och la oss. Vi bodde fortfarande på hotellet, men skulle flyga hem i morgon. Taylor sov djupt och snarkade högt. Jag suckade. Han hade inte kysst mig godnatt, han hade inte ens sagt godnatt. Han hade legat i sängen och läst någon tidning med herrmode när jag kom hem, sedan hade han somnat med den framför sig. Jag gjorde mig iordning för att sova. Innan jag gick och la mig skrev jag ett meddelande och fäste det på helfigursspegeln. Jag gick ut till mamma och berättade att privatplanet skulle lyfta klockan 08:30 i morgon, och att Taylor skulle stanna kvar några dagar. Jag ställde min väckarklocka på 07:00, sedan låg jag och stirrade upp i taket.

Taylor ♂:
När jag vaknade på morgonen var klockan 12:23. Jag gäspade stort och klev upp. Taylors väskor var borta. Jag gick ut till köket. Det var tomt. Alla väskor som stått i hallen igår var borta. Jag skakade på huvudet. Drömde jag? Hade de lämnat mig här? Jag gick in till sovrummet igen. Började packa ihop lite saker, hämtade tandborsten från badrummet. Jag packade ner i min väska, sedan ställde jag mig framför spegeln för att kolla looken. Det satt något på spegeln, en lapp! Jag loss lappen och slängde mig på sängen och läste: Det är över. Jag slängde lappen i papperskorgen. Det gjorde mig ärligt talat inte så mycket. Whatever, liksom. Nu kunde jag satsa på Selena. Hon och jag hade umgåtts mycket, utan att Taylor visste. Men jag hade fortfarande känslor för Reese. Hon och jag kunde kanske få ihop det igen? Jag log åt tanken, sedan startade jag min laptop och kollade senaste nytt på Oceanup. Jag klickade runt på olika kategorier och kom åt Jakes. Jag skulle precis klicka bakåt när rubriken kom upp. Det här var intressant! Rubriken löd: "Jake dejtar Reese?" Jag läste artikeln: Skådespelarhunken Jake Gyllenhaal har nyligen setts ute med skådespelerskan Reese Witherpoon. De har varit på allt från shoppingrundor till intima middagar. Varken Jake eller Reese har kommenterat ryktet, men bilderna på turturduvorna tillsammans får det bara att verka mer uppenbart…

– Nu sminkar vi oss! utropade Vivi och kastade sig över mitt sminkset. Vi sminkade oss, bytte kläder och drack flera glas vin innan vi tog en taxi till nattklubben. Fnittrande tog vi oss genom entrén och in i lokalen. Det var verkligen packat, men på dansgolvet var det gott om utrymme för tre fnittrande tjejer. Vi slängde oss ut på dansgolvet, samtidigt som Avril Lavignes låt What The Hell spelades. Plötsligt omfamnade någon mig bakifrån. Jag skrek till och vände mig snabbt om.
– Taylor, för sista gång…, jag tystnade. Det var inte Taylor, det var Jake.
– Hej, sa han förläget.
– Hej, mumlade jag och log flirtigt?!
– Ska vi dansa? frågade han och blinkade med ena ögat. Stod hunken Jake Gyllenhaal och flirtade med mig, Reese Witherspoon som var fem år äldre?! Ja, det verkade så.
– Gärna, svarade jag och han drog med mig ut på dansgolvet och… jag vaknade med ett ryck, jag svettades och var plötsligt klarvaken. Jag kollade på klockan som visade 03:45. Jag stirrade på den ända tills den blev 03:46. Jag hatade att drömma deja vu. Det var så obehagligt och liksom verkligt.

Jake:
Jag ringde Taylor. Hon svarade inte. Jag hade ringt flera gånger nu, och jag tänkte inte ge mig. Varför ville hon inte veta av mig? Varför? Varför? Varför?

Taylor ♀:
När jag vaknade hade jag fått tretton missade samtal från Jake. Var han utomlands, eller? Annars har han väl ingen som helst anledning att ringa klockan 02:32 på natten?! Jag orkade inte ringa upp, jag ville inte. Jag gick in till sovrummet igen. Taylor sov fortfarande. Han pratade sig i sömnen och mumlade något.
– ... Nej! Reese? Jag blev nyfiken och satte mig på sängen.
– Nej, jag lovar..., ylade han frustrerat.
– Vad har Reese med saken att göra? frågade jag försiktigt.
– JAG ÄLSKAR HENNE! skrek han. Jag blev helt chockad.
– Reese? frågade jag. Jag visste redan svaret, men jag ville ha det bekräftat.
– JA! utropade han satte sig häftigt upp. Han var svettig och såg livrädd ut.
– Vad är det, Taylor? frågade jag försiktigt. Han såg på mig.
– Inget, jag drömde en mardröm bara, sa han och log mot mig. Jag nickade sakta.
– Jag ska ta en dusch, så kan vi äta sen, okej? sa han och reste sig upp. Jag nickade. Han gick in till badrummet. Jag satt kvar på sängen och stirrade ut i luften. Var det sant, det han sa?

Taylor satt ute på balkongen med dörren på glänt och fördragna gardiner när jag kom tillbaka till hotellet efter en snabb shoppingrunda med Miley Cyrus. Jag var på väg ut till honom när jag hörde att han pratade i telefon. Jag vet att jag inte borde, men jag lutade huvudet mot balkongdörren och spetsade öronen.
– Du fattar inte, det var så himla mycket deja vu! förklarade han. Mummel från personen i luren. Jag önskade att jag visste vem det var han pratade med. Jag önskade att jag visste vad de pratade om.
– Vadå bara en slump?! Vad menar du med det?! Jag har haft exakt samma dröm hundra gånger förut! Mummel mummel.
– Ja, jag har Taylor, men jag älskar henne inte längre. Det stack till i hjärtat på mig.
– Göra slut? Nej, jag kan inte. Det är inte rätt, dessutom älskar hon mig, jag vill inte såra henne längre. Några tårar föll nerför mina kinder. Jag ville inte höra mer!
– Vad säger du? Mm, får väl göra det. Mummel.
– Avvakta? Nej, det blir bara värre för henne då, jag har ju älskat henne. Mummel mummel.
– Mm, tack för allt. Berätta inget för henne, ok? Mummel.
– Bra! Okej. Hejdå, Sel! Puss.
Hade han sagt "puss" till henne?! Till Selena Gomez?! ”Sel” var ju ett smeknamn på henne.
Han satt kvar på balkongen. Jag gick ut och tog en promenad. Jag ringde till Miley för att berätta vad som hänt. Hon frågade om vi skulle gå någonstans och prata. Vi träffades i en vacker park. En stor fontän sprutade vatten. Vi satte oss på kanten och njöt av solen.
– Hur känns det? frågade hon försiktigt.
– Dåligt, svarade jag och la mig ner på fontänkanten.
– Jag förstår det, sa hon och sedan pratade vi i evigheter om allt som hänt. Jag mådde bra i Mileys sällskap.
Måste jag välja mellan henne, Demi och Selena, blir det helt klart hon. Nu vet jag inte ens om Selena är min bästa vän, eller vän över huvud taget. Miley la sig också ner. Jag blundade.
– Titta! det där molnet ser ut som ett hjärta! utbrast hon. Jag öppnade ögonen. Hon hade rätt. Vi låg kvar på fontänen, småpratade och kollade på moln. Sedan gick vi tillbaka. Jag och Miley sa hejdå och åkte i varsin bil åt olika håll, hon i en limousin, jag i en taxi. Jag tittade upp mot himlen. Den var fortfarande blå. När jag kom fram betalade jag taxichauffören och gick sedan upp till hotellrummet. Nu visste jag vad jag skulle göra, men jag ville inte. Nej, jag ville inte. Ska jag verkligen göra det?

Jag vaknade av att Taylor klev upp ur sängen. Jag kollade på min mörkblå digitalklocka som stod på nattygsbordet. Den visade 03:46 på natten. Jag gäspade, satte mig upp och såg mig omkring i hotellrummet. Hotellrummet som vi bokat var inte ett rum, det var flera rum. På hotellrummet fanns en hall, ett kök, ett badrum, ett vardagsrum, tre sovrum och en balkong. Det påminde lite om en lägenhet. Vi skulle checka ut i morgon.
– Har det hänt något? frågade jag sömnigt.
– Nejdå, jag vaknade bara, mumlade han inifrån badrummet. Sov vidare du.
– Okej, svarade jag och la mig ner igen. Jag kunde inte somna... något var fel och jag kände det på mig. Jag visste bara inte vad... 



Reese:
Jag väntade på att mina närmaste väninnor Vivienne och Charlotte skulle komma hit, vi skulle göra oss iordning inför en kväll på en nattklubb som jag alltid glömmer namnet på. Det skulle tydligen bli packat med folk, vilket innebar att jag förmodligen kände i stort sätt alla som kom dit. Dörren smälldes igen och välbekanta röster hördes nere i hallen.
– Ree, var är du?
– Här uppe!
– Okej, vi kommer! svarade Char och det hördes steg i trappan.
– Hej, gumsan! utbrast Char och kramade om mig. Jag besvarade henne kram och vi börjande skratta.
– Lägg av, ni skämmer ut mig! Det ser så gay! klagade Vivi och himlade med ögonen. Men hon log när hon fick en kram av mig, hon var nog bara avis.
– Still in love with Lautner? undrade Vivi och kollade på mig.
– Eller har du movat on? tillade Char och fnittrade.
– Nej, jag dejtar och gillar Taylor, svarade jag, även fast det var en lögn. Jag gillade inte Taylor längre, men jag ville inte såra honom genom att göra slut.
– Kommer han till klubben då? frågade Char nyfiket.
– Va? Vem? undrade jag frånvarande.
– Din pojkvän, påpekade Vivi.
– Vad är det med honom? frågade jag.
– Ska han också till klubben? frågade Char igen.
– Jag vet faktiskt inte, svarade jag och suckade. De kollade förvånat på mig och växlade menande blickar.
– Vet du inte om han kommer? utbrast Vivi och höjde på ögonbrynen. Jag skakade uppgivet på huvudet och bläddrade förstrött i en In Touch. Varför var det så konstigt om jag inte visste vart han var eller vart han skulle eller om han…
– Reese? Jag väcktes ur mina tankar.
– Ja?
– Nu sminkar vi oss! utropade Vivi och kastade sig över mitt sminkset. Vi sminkade oss, bytte kläder och drack flera glas vin innan vi tog en taxi till nattklubben. Fnittrande tog vi oss genom entrén och in i lokalen. Det var verkligen packat, men på dansgolvet var det gott om utrymme för tre fnittrande tjejer. Vi slängde oss ut på dansgolvet, samtidigt som Avril Lavignes låt What The Hell spelades. Plötsligt omfamnade någon mig bakifrån. Jag skrek till och vände mig snabbt om.
– Taylor, för sista gång…, jag tystnade. Det var inte Taylor, det var Jake.
– Hej, sa han förläget.
– Hej, mumlade jag och log flirtigt?!
– Ska vi dansa? frågade han och blinkade med ena ögat. Stod hunken Jake Gyllenhaal och flirtade med mig, Reese Witherspoon som var fem år äldre?! Ja, det verkade så.
– Gärna, svarade jag och han drog med mig ut på dansgolvet och… jag vaknade med ett ryck, jag svettades och var plötsligt klarvaken. Jag kollade på klockan som visade 03:45. Jag stirrade på den ända tills den blev 03:46. Jag hatade att drömma deja vu. Det var så obehagligt och liksom verkligt.

Det var kul att stöta på Taylor och Taylor igen. Jag tyckte om dem båda två och önskade verkligen att jag och Taylor kunde fortsätta vara vänner trots uppbrottet. Av någon anledning kändes det inte som att han hade släppt mig helt. Han hade gett mig den där blicken, blicken som sa att något var fel. Jag hade gått vidare för längesedan och hoppades att han kommit över mig. Tyvärr sa något mig att han inte gjort det… 

Taylor ♂:
Världens vackraste tjej log mot mig. Jag kände igen henne mycket väl, det var Reese Witherspoon. Hon gick fram till mig?!
– Hej, sa hon och log.
– Hej, sa jag och log mot henne.
– Ska vi dansa? frågade hon. Jag såg mig omkring. Det fanns en stor bar, ett stort dansgolv, aptitretare på ett långt bord. Musiken var hög, nästan bedövande och ljuset var dämpat. Strålkastare sken i taket. Jag var på en en nattklubb. Härligt! Den snyggaste tjej jag någonsin sett flirtade med mig! Hon ville ha mig!
– Okej, svarade jag och hon drog med mig ut på dansgolvet. Vi dansade och dansade, en massa låtar spelades, men inga tryckare. Jag blev lite besviken, för jag ville så gärna känna hennes kropp nära min.

Efter en stunds dansande satte vid oss vid baren och pratade.
– Taylor, började hon. Jag blev förvånad! Kunde hon mitt namn?!
– Hur vet du att jag heter Taylor? sa jag retsamt, men på ett flirtigt sätt.
– Du är alla tjejers drömkille, förklarade hon. Jag kände mig smickrad, ända tills hon skrattade. Då förstod jag att hon skämtade. Jag blev lite besviken men log iallafall.
– Reese? frågade jag.
– Och hur vet du mitt namn? frågade hon och skrattade.
– Du är en känd manslukerska, föreslog jag och skrattade. Hon skrattade också. Vi pratade en stund och sedan gick vi ut på dansgolvet. Efter något som kändes som en evighet av vilt dansande spelades en lugn låt, Warwick Avenue.
När jag skulle gå hem bjöd jag med henne och hon tackade ja. Vi gick runt på gatorna en stund, hand i hand, och njöt av kvällsljuset. Klockan var... sent på natten.
– Var bor du? frågade hon plötsligt.
– På hotell, svarade jag.
– Varför det?
– Jag spelar in Twilight.
– Kul, sa hon och log. Jag nickade.
– Ska vi gå till det där hotellet? frågade jag efter en stunds tystnad.
– Om du vill, svarade hon. Vi skyndade oss till hotellet, för att få ut så mycket som möjligt av natten som var kvar.

När vi kom in till rummet kysstes vi passionerat och jag drog ner henne på sängen.
– Vänta en stund, viskade hon och sökte med blicken efter ett badrum. Hon hittade det och gick in. Jag slängde mig på sängen och väntade. Hon kom ut från rummet i sexiga underkläder. Jag stirrade på henne med stora ögon. Vilken tjej! Hon gick sakta fram mot sängen, la sig över mig och viskade: – Är du säker på att du vill göra det här? Jag nickade ivrigt. Jag kastade en blick på den mörkblå digitalklockan på nattygsbordet, den var 03:46. Det var Taylors klocka, jag hade fått låna den någon gång för längesedan. Jag började fundera på att lämna tillbaka den.
– Taylor, mår du bra? rösten lät som Taylors. Jag öppnade ögonen och Reese kollade på mig. Jag kände mig illamående och förvirrad. Jag såg på henne. Var det Reese eller Taylor?
– Taylor? Taylor? Taylor? Jag såg på Reese, men hörde Taylors röst.
– Taylor? Taylor? Tay... 

Jag vaknade med ett ryck! Vilken obehaglig dröm, problemet var att drömmen var sann, eller iallafall delar av den. Som början, mitten och... okej, hela drömmen var sann! Det har hänt, men det var längesedan...
Jag saknar henne inte ett dugg! Jag hatar henne, jag önskar att jag gjorde det...

Taylor ♀:
Jag vaknade av att Taylor klev upp ur sängen. Jag kollade på min mörkblå digitalklocka som stod på nattygsbordet. Den visade 03:46 på natten. Jag gäspade, satte mig upp och såg mig omkring i hotellrummet. Hotellrummet som vi bokat var inte ett rum, det var flera rum. På hotellrummet fanns en hall, ett kök, ett badrum, ett vardagsrum, tre sovrum och en balkong. Det påminde lite om en lägenhet. Vi skulle checka ut i morgon.
– Taylor, har det hänt något? frågade jag sömnigt.
– Nejdå, jag vaknade bara, mumlade han inifrån badrummet. Sov vidare du.
– Okej, svarade jag och la mig ner igen. Jag kunde inte somna... något var fel och jag kände det på mig. Jag visste bara inte vad...

När vi kom fram gick vi in till köpcentrummet La Gavia och kollade.
– Kan vi gå in här? undrade Taylor och nickade lätt med huvudet mot en affär full av teknik. 
 – Visst, varför inte? svarade jag och följde med honom in. Jag började kolla på kameror och Taylor på datorer. Efter några minuter kom han gående mot mig, han verkade stressad och såg ut att vilja härifrån.
– Kom, nu går vi, sa han hetsigt och drog mig i armen.
– Vänta lite, jag kanske ska köpa den här kameran, mumlade jag och började gå mot disken.
– Vi kan gå tillbaka senare, kom nu! sa han irriterat.
– Vad är det med dig? undrade jag förvånat.
– Inget, kom nu, mumlade han och mer eller mindre släpade mig ut ur affären. Vid utgången såg jag ett bekant ansikte. Det var Taylors ex flickvän Reese Witherspoon.

Taylor ♂:
Fan. Det var försent! Reese kom gående mot oss. Hon log sitt fortfarande underbara leende. Jag tog ett djupt andetag.
– Nämen, Taylor och Taylor! Vilket sammanträffande! Utbrast hon glatt.

Taylor ♀:
– Hej, Reese! svarade jag glatt.
– Vad kul att träffa er! sa hon och log.
– Reese? Där är du! utbrast någon och dök upp bakom henne. Där stod…

Taylor ♂:
Det var inte sant?! Bakom Reese stod Jake! Hur fan lyckades han?!

Taylor ♀:
– Hej, Taylor och Taylor, sa han glatt och kramade om Reese.
– Reese, vi måste gå nu, sa han och drog lätt i hennes jackärm.
– Okej, men vi ses en annan dag! sa hon och nickade mot oss.
– Ja, det gör vi, svarade jag och log. Taylor nickade bara sakta.
– Har du mitt nummer? frågade Reese och kollade på mig.
– Jag tror det... vänta, kollar upp det, sa jag och bläddrade igenom min kontaktlista.
– Där, det är väl jag? undrade hon och pekade på skärmen.
– Ja, det är det. Vi ses en annan dag! svarade jag. De vinkade och gick iväg.
– Tycker du att jag ska köpa den här? frågade jag Taylor och visade honom kameran.
– Mm..., mumlade han.
– Taylor, bara för att vi träffade Reese..., jag tystnade. Taylor stirrade enträget på mig. Det var något med Reese, som Taylor inte kunde släppa. Han sa att han hade kommit över henne, men jag visste att han saknade något med henne, vad det var visste jag inte, men något var det iallafall. Det var Reese som hade lämnat honom och hon hade gjort det så smidigt som möjligt, utan att försöka såra honom till det yttersta eller gå ut med det i media, som iallafall luskat ut det och stora rubriker om deras uppbrott hade sedan fått pryda olika magasin i flera veckors tid. ”Det en gång så söta paret med den stora åldersskillnaden var nu historia”, skrev tidningarna. Några månader senare hade jag träffat Taylor på stan. Vi hade gått in på ett kafé och pratat om allt mellan himmel och jord. Det ledde till att vi blev tillsammans.

Reese:  
Det var kul att stöta på Taylor och Taylor igen. Jag tyckte om dem båda två och önskade verkligen att jag och Taylor kunde fortsätta vara vänner trots uppbrottet. Av någon anledning kändes det inte som att han hade släppt mig helt. Han hade gett mig den där blicken, blicken som sa att något var fel. Jag hade gått vidare för längesedan och hoppades att han kommit över mig. Tyvärr sa något mig att han inte gjort det…

Jag promenerade mot hotellet där Taylor bott den här veckan. Vi skulle gå på stan. Jag var nästan framme vid hotellet nu. Solen sken. Klockan var kvart i ett. När jag kom till entrén rusade någon förbi mig och in bakom buskarna vid hotellet.
– Hallå? sa jag frågande. Personen reste sig upp. Det var Jake, Jake Gyllenhaal!
– Hej, Taylor, sa han och reste sig upp.
– Hej, vad gör du bakom busken? Är du rädd för mig? frågade jag retsamt.
– Inte alls, svarade han och gick fram till mig.
– Vad gör du i de här områdena då? undrade jag.
– Jo, jag var faktiskt på Taylors signering, svarade han och log.
– Jaha, jag är på väg upp till henne nu, svarade jag.
– Jaså, vad ska ni göra då? frågade Jake. Han lät inte retsam, mer irriterad. Varför skulle han vara irriterad?
– Vi ska gå på stan, svarade jag.
– Okej, ha så... hm... kul, antar jag, mumlade han .
– Tack, det ska vi, svarade jag.
– Jag... ehm... måste gå, sa han.
– Okej, sa jag. Vi nickade lätt åt varandra och gick åt olika håll. Jag vände mig om. Jake stod och stirrade surt mot mitt håll. När han såg att jag kollade på honom, nickade han mot mig och gick sin väg. Jag förstod inte varför han betedde sig så märkligt. Han kanske bara var på dåligt humör idag?

Taylor ♀:
Jag satt på sängen och skrev på en låt när någon knackade på dörren. Jag reste mig upp och gick för att öppna.
– Hej! sa Taylor och log när jag öppnade.
– Hej, älskling, svarade jag och kysste honom.
– Är du klar att gå? undrade han.
– Ja, vänta lite, sa jag och gick in till vardagsrummet där mamma satt och läste någon roman.
– Mamma, jag och Taylor går nu, sa jag till henne.
– Ha så kul, mumlade hon frånvarande. Det var tydligen en väldigt bra bok. När jag kom ut i hallen ropade hon: – Jake ringde tidigare idag, han ville att du skulle ringa upp! Jag drog en djup suck.
– Mm, visst, svarade jag och drog med Taylor ut från hotellrummet.

När vi kom ut på gatan, tog han tag i min arm och stannade. Jag tittade frågande på honom.
– Vad är det?
– Ska du inte ringa Jake?
– Nej, helst inte, svarade jag och suckade.
– Okej, sa han och släppte taget om min arm. Vi fortsatte gå under tystnad. Varför betedde han sig så konstigt? Trodde han att jag hade något med Jake? Var han avundsjuk? 
– Taylor, sa jag och stannade. Han såg frågande på mig och saktade in.
– Tror du att jag har känslor för Jake? frågade jag och såg allvarligt på honom. Han ryckte på axlarna.
– Svara, pressade jag.
– Kanske, jag träffade honom idag... han var tydligen på din skivsignering igår, varför berättade du inte det?
– Jag visste inte att han skulle komma! utropade jag irriterat. Det prasslade till bakom några buskar. Jag hoppade till av förvåning och Taylor vände på huvudet.
– Är det någon där? frågade jag försiktigt.
– Det är Jake, sa Taylor surt.
– Jake? Är det du? frågade jag. Mycket riktigt stack Jake fram huvudet.
– Hej, Tay! sa han glatt och log mot mig. Sedan fick han syn på den andra Taylor och hans leende bleknade.
– Hej, Taylor, sa han med märkbar mindre entusiasm.
– Jake, kan du komma hit? frågade jag. Han nickade och kom fram till oss.
– Vad är det? frågade han.
– Kan du tala om för Taylor att du och jag bara har en vänskaplig relation? frågade jag och nickade mot Taylor som stod bredvid mig. Jake började skratta.
– Vad är det?! utbrast Taylor.
– Tror du verkligen att jag och Taylor är mer än vänner? frågade han och skrattade högt.
– Det verkade som så..., mumlade Taylor generat. Jag skrattade och kysste honom på kinden.
– Nu när det där är avklarat, kan vi gå? Annars hinner vi aldrig, sa jag och log.
– Okej, sa Taylor förläget.
– Hejdå, Taylor gånger 2! sa Jake och gick iväg. Jag tog Taylors hand i min och vi började gå.

När vi kom fram gick vi in till köpcentrummet La Gavia och kollade.
– Kan vi gå in här? undrade Taylor och nickade lätt med huvudet mot en affär full av teknik. 
 – Visst, varför inte? svarade jag och följde med honom in. Jag började kolla på kameror och Taylor på datorer. Efter några minuter kom han gående mot mig, han verkade stressad och såg ut att vilja härifrån.
– Kom, nu går vi, sa han hetsigt och drog mig i armen.
– Vänta lite, jag kanske ska köpa den här kameran, mumlade jag och började gå mot disken.
– Vi kan gå tillbaka senare, kom nu! sa han irriterat.
– Vad är det med dig? undrade jag förvånat.
– Inget, kom nu, mumlade han och mer eller mindre släpade mig ut ur affären. Vid utgången såg jag ett bekant ansikte. Det var Taylors ex flickvän Reese Witherspoon.

– Jag har inte tid nu, svarade jag. 
– Var är du? frågade han. 
– Varför vill du veta? 
– Jag kan komma och hälsa på, föreslog han.  
– Jake, jag har inte tid! utbrast jag.
– Okej, men du kan väl iallafall tala om var du är? 
– Los Angeles, mumlade jag. 
– Var i LA?
– Men kom igen!
– Okej, jag vet redan var du är..., sa han mystiskt.
– Var är jag då?
– På den där konserthallen i centrum, svarade han.
– Wow, vilken nyhet, sa jag spydigt.
– Jag måste lägga på nu, men vi ses..., sa Jake och la på. Jag fortsatte bläddra i tidningen. Plötsligt kom Robert inrusande. 
– Taylor, vad gör du här?! Du ska vara borta vid entrén och signera skivor! utbrast han och drog upp mig ur fåtöljen. 
– Jag kommer med en gång, svarade jag lugnt och skyndade efter honom. När jag kom fram till entrén stelnade jag till. I kön till skivsigneringen stod han, Jake Gyllenhaal.

Taylor ♀:
– Vad gör du här, Jake? undrade jag förvånat.
– Jag ville träffa dig, sa han och flinade. Jag himlade med ögonen.
– Ska du ha någon skiva? frågade jag sedan, för att byta samtalsämne.
– Skiva? undrade han vilset.
– Om du inte noterat det, kan jag tala om för dig att du står först i kön till min skivsignering, svarade jag och suckade.
– Okej… jag måste gå, men får jag bjuda ut dig? mumlade Jake.
– Jag har en pojkvän, svarade jag kort.
– Jaså, vem då? undrade Jake förbryllat.
– Taylor.
– Taylor, vem? En tjej?
– Taylor Lautner.
– Vad ska du med en tönt som honom till?! muttrade han surt.
– Lägg av, Jake!
– Jake Gyllenhaal, är det du? Jake vände sig om, där stod Robert med ett leende på läpparna.
– Du måste tyvärr gå nu, eller ställa dig sist i kön, sa han. Det är fler som vill få signerade skivor än du.
– Vi ses, sa Jake och klev ut ur kön. Jag fortsatte med skivsigneringen ända tills kön tagit slut, sedan gick jag till hotellet.

Taylor ♂:
Jag promenerade mot hotellet där Taylor bott den här veckan. Vi skulle gå på stan. Jag var nästan framme vid hotellet nu. Solen sken. Klockan var kvart i ett. När jag kom till entrén rusade någon förbi mig och in bakom buskarna vid hotellet.
– Hallå? sa jag frågande. Personen reste sig upp. Det var Jake, Jake Gyllenhaal!
– Hej, Taylor, sa han och reste sig upp.
– Hej, vad gör du bakom busken? Är du rädd för mig? frågade jag retsamt.
– Inte alls, svarade han och gick fram till mig.
– Vad gör du i de här områdena då? undrade jag.
– Jo, jag var faktiskt på Taylors signering, svarade han och log.
– Jaha, jag är på väg upp till henne nu, svarade jag.
– Jaså, vad ska ni göra då? frågade Jake. Han lät inte retsam, mer irriterad. Varför skulle han vara irriterad?
– Vi ska gå på stan, svarade jag.
– Okej, ha så... hm... kul, antar jag, mumlade han.
– Tack, det ska vi, svarade jag.
– Jag... ehm... måste gå, sa han.
– Okej, sa jag. Vi nickade lätt åt varandra och gick åt olika håll. Jag vände mig om. Jake stod och stirrade surt mot mitt håll. När han såg att jag kollade på honom, nickade han mot mig och gick sin väg. Jag förstod inte varför han betedde sig så märkligt. Han kanske bara var på dåligt humör idag?

Taylor ♀:
– Taylor, du ska stå på scen om fem minuter! ropade Robert Allen, min manager.
Jag suckade. Ingen vila, ingen ro.
Jag gick ut från min loge och ställde mig bakom scenen. Robert tecknade åt mig att gå upp.
Jag nickade och sprang upp på scenen. Publiken skrek. Jag hälsade, sedan spelades musik och jag började sjunga Mine.

♪ Do you remember, we were sittin' there, by the water?
You put your arm around me for the first time
You made a rebel of a careless man's careful daughter
You are the best thing that's ever been mine ♫

När låten var slut skrek publiken högre än förut. Jag fortsatte med nästa låt och när konserten var slut tackade jag för mig och gick ner från scenen.

Min manager pratade med min mamma och pappa, Andrea och Scott, om min kommande turné, så jag gick in till logen. Jag tog upp min iPhone och kollade inkorgen. Jag hade fått tre sms. Det första var från Miley Cyrus, hon hade skickat tre bilder från när vi var på Golden Globe Awards för en vecka sedan. Det andra var från ett galet fan. Jag suckade. Nu måste jag byta nummer igen.  Det sista var från Jake Gyllenhaal. Han skrev: Hej, Tay. Vill du följa med på café någon dag? Prata om gamla minnen och sånt? Jag ringde upp honom. Det gick fram flera signaler. Sedan svarade han: – Jake Gyllenhaal. 
– Hej Jake, det är..., började jag, men han avbröt mig.
– Jag kan tyvärr inte svara just nu, men prata in ett meddelande eller hör av dig senare.
Det var telefonsvararen! Jag avslutade samtalet och började på ett sms: Jag har fullt upp med min kommande turné just nu, men kanske en annan gång. Jag skickade och slog mig ner i en fåtölj med en Us Weekly-tidning.

Efter en stund spelades envälbekant signal. Jag tog upp mobilen och svarade: – Taylor, vem pratar jag med?
– Swift?
– Ja, Taylor Swift. Vem är det?
– Jake, Jake Gyllenhaal.
– Hej, vad vill du? 
– Varför vill du inte följa med på en fika? undrade han. 
– Jag har inte tid nu, svarade jag. 
– Var är du? frågade han. 
– Varför vill du veta? 
– Jag kan komma och hälsa på, föreslog han.  
– Jake, jag har inte tid! utbrast jag.
– Okej, men du kan väl iallafall tala om var du är? 
– Los Angeles, mumlade jag. 
– Var i LA?
– Men kom igen!
– Okej, jag vet redan var du är..., sa han mystiskt.
– Var är jag då?
– På den där konserthallen i centrum, svarade han.
– Wow, vilken nyhet, sa jag spydigt.
– Jag måste lägga på nu, men vi ses..., sa Jake och la på. Jag fortsatte bläddra i tidningen. Plötsligt kom Robert inrusande. 
– Taylor, vad gör du här?! Du ska vara borta vid entrén och signera skivor! utbrast han och drog upp mig ur fåtöljen. 
– Jag kommer med en gång, svarade jag lugnt och skyndade efter honom. När jag kom fram till entrén stelnade jag till. I kön till skivsigneringen stod han, Jake Gyllenhaal.

Vad tycker ni om första delen? :D

You Belong With Me handlar om countrysångerskan Taylor Swift. Allt börjar en dag när hon är ute på turné. Efter en konsert i Los Angeles träffar hon Jake Gyllenhaal som tydligen hade vägarna förbi. Han är väldigt efterhängsen och Taylor blir irriterad, hon vill inte ha ett förhållande med honom, mer än som vän. Dessutom har hon sin pojkvän Taylor Lautner. Men mycket kan hända på ett år...

Gongsan ©