You Belong With Me - del 2
– Jag har inte tid nu, svarade jag.
– Var är du? frågade han.
– Varför vill du veta?
– Jag kan komma och hälsa på, föreslog han.
– Jake, jag har inte tid! utbrast jag.
– Okej, men du kan väl iallafall tala om var du är?
– Los Angeles, mumlade jag.
– Var i LA?
– Men kom igen!
– Okej, jag vet redan var du är..., sa han mystiskt.
– Var är jag då?
– På den där konserthallen i centrum, svarade han.
– Wow, vilken nyhet, sa jag spydigt.
– Jag måste lägga på nu, men vi ses..., sa Jake och la på. Jag fortsatte bläddra i tidningen. Plötsligt kom Robert inrusande.
– Taylor, vad gör du här?! Du ska vara borta vid entrén och signera skivor! utbrast han och drog upp mig ur fåtöljen.
– Jag kommer med en gång, svarade jag lugnt och skyndade efter honom. När jag kom fram till entrén stelnade jag till. I kön till skivsigneringen stod han, Jake Gyllenhaal. 
Taylor ♀:
– Vad gör du här, Jake? undrade jag förvånat.
– Jag ville träffa dig, sa han och flinade. Jag himlade med ögonen.
– Ska du ha någon skiva? frågade jag sedan, för att byta samtalsämne.
– Skiva? undrade han vilset.
– Om du inte noterat det, kan jag tala om för dig att du står först i kön till min skivsignering, svarade jag och suckade.
– Okej… jag måste gå, men får jag bjuda ut dig? mumlade Jake.
– Jag har en pojkvän, svarade jag kort.
– Jaså, vem då? undrade Jake förbryllat.
– Taylor.
– Taylor, vem? En tjej?
– Taylor Lautner.
– Vad ska du med en tönt som honom till?! muttrade han surt.
– Lägg av, Jake!
– Jake Gyllenhaal, är det du? Jake vände sig om, där stod Robert med ett leende på läpparna.
– Du måste tyvärr gå nu, eller ställa dig sist i kön, sa han. Det är fler som vill få signerade skivor än du.
– Vi ses, sa Jake och klev ut ur kön. Jag fortsatte med skivsigneringen ända tills kön tagit slut, sedan gick jag till hotellet.
Taylor ♂:
Jag promenerade mot hotellet där Taylor bott den här veckan. Vi skulle gå på stan. Jag var nästan framme vid hotellet nu. Solen sken. Klockan var kvart i ett. När jag kom till entrén rusade någon förbi mig och in bakom buskarna vid hotellet.
– Hallå? sa jag frågande. Personen reste sig upp. Det var Jake, Jake Gyllenhaal!
– Hej, Taylor, sa han och reste sig upp.
– Hej, vad gör du bakom busken? Är du rädd för mig? frågade jag retsamt.
– Inte alls, svarade han och gick fram till mig.
– Vad gör du i de här områdena då? undrade jag.
– Jo, jag var faktiskt på Taylors signering, svarade han och log.
– Jaha, jag är på väg upp till henne nu, svarade jag.
– Jaså, vad ska ni göra då? frågade Jake. Han lät inte retsam, mer irriterad. Varför skulle han vara irriterad?
– Vi ska gå på stan, svarade jag.
– Okej, ha så... hm... kul, antar jag, mumlade han.
– Tack, det ska vi, svarade jag.
– Jag... ehm... måste gå, sa han.
– Okej, sa jag. Vi nickade lätt åt varandra och gick åt olika håll. Jag vände mig om. Jake stod och stirrade surt mot mitt håll. När han såg att jag kollade på honom, nickade han mot mig och gick sin väg. Jag förstod inte varför han betedde sig så märkligt. Han kanske bara var på dåligt humör idag?
