Matildas noveller - Love You More Than I Can Admit To Myself

Plante lyfter från marken och några sekunder senare är jag uppe i luften. Har lämnat Justin kvar nere på marken. Jag har aldrig varit så arg på någon som nu. Ändå älskar jag honom mer än allt annat.

Att kunna förstå sig på kärlek måste vara en gåva från gud. Seriöst. Det finns nog inget mer komplicerat än ett förhållande. Speciellt inte mitt.

 

*

 

Tio timmar senare kliver jag av planet. Danmark. 

Jag möter de skrikande fansen med ett stort leende. Även om jag är så trött att jag knappt orkar stå på benen.

Jag skriver några aoutografer och tar några bilder innan jag kommer fram till limmon. Med ett sista glatt leende vinkar jag till folkmassan och sätter mig i bilen. När dörren stängs som mig sjunker jag ihop i sätet.

"Kör" muttrar jag till chaufören. Bilen rullar iväg och snart är vi ute på gatorna. På väg mot mitt hotell.

 

Justin ser kallt på mig.

"Om du ska föda barnet får du göra det utan för US" muttrar han och blänger hårt på mig.

"Meh.." börjar jag.

"Kom inte vi överens om abort?!" fräser han, låter mig inte avsluta meningen.

"NEJ!" skriker jag argt, "Du och din jävla maneger kom överens om det."

"Danmark".

"Vad?!"

"Du får föda i Danmark, ditt plan går ikväll".

 

*

 

Bilen rullar in framför det stora hotellet. Det är bara jag här. Eller ja. Jag åkte ensam. Justin tillät ingen annan att följa med. Dock så kommer Samantha komma hit till födseln. Inget Justin varken vet om eller har godkänt.

Jag tar min väska och kollar upp. Sam.

Vad i helvete gör hon här?!

Turneen...självklart! Justin måste ha vetat att hon är här. Han försöker fortfarande få mig att säga till henne att just det här barnet inte är hans.

Men det kommer inte hända. För i sånna fall, hur skulle jag kunna få tillbaka honom?

---

Kort del! Jag vet! Menmen, det är alltid en början! Hehe!
Kommentarer för mer! Nu kommer det börja hända en del!:)

 

Xoxo Matto

 

Efter ett kort samtal med min maneger och att ha bytt om beger jag mig där ifrån mot bilen.

Väl framme vid den hoppar jag in och åker hemmåt.

Jag är döds trött oc så fort jag kommer in genom dörren till min lägenhet drar jag av mig skorna och kastar mig på soffan.

"Trött?" frågar en röst bakom mig och jag rycker till och snurrar runt.

Där står Justin.

"Och hur fan kom du in?" muttrar jag i chock.

"Jag har nyckel älskling" säger han.

"Juste" muttrar jag.

"Jag ska duscha, du måste gå" säger jag.

"Eller så duschar vi tillsammans" säger han flörtigt.

"Seriöst?" muttrar jag surt och öppnar dörren.

Jag orkar inte med någon just nu.

"Gå" han suckar och drar in mig i hans famn. Av gammal vana lutar jag huvudet mot hans bröst korg och andas in hans ljuvliga doft.

"Kan vi reparera det här?" undrar han sorgset och syftar på vårat förhållande.

"Jag vet inte" säger jag lågt, "Jag hoppas det".

Jag vänder mitt huvud upp mot hans och ser honom djupt in i ögonen.

"Det är inte jag som orsakat skadorna."

Han stelnar till.

"Vi ses sötnos" mumlar han och kysser min panna innan han lämnar lägenheten.

Wow. Hon är verkligen surt. besvärat drar jag handen genom håret och hoppar in i min bil.

Imorgon ska jag skriva på papprerna för adioptionen.

Jag startar bilen men innan jag kör ut på gatan skicka jag ett sms till Sam.

Jag stirrar tomt ut genom fönstret och min hand vilar på min mage.

Jag har pratat med foster mamma. Hon vill att jag finns i mitt barns liv.

Jag vill ha kontakt med mitt barn. Det känner jag nu.

Det är bara tre dagar kvar tills jag ska sättas igång och jag kan inte bestämma mig om jag vill ha Justin närvarande vid födseln. Av någon andledning vill jag ha Sam där.

Kanske?

Jag slår bort tanken. Nej.

Jag suckar djupt. Fuck.

Mitt liv blir bara dåligare och dåligare.

Men samtidigt så kan jag inte slå bort mina känslor för Justin.

Jag vill ha honom tillbaka.

Tårarna börjar rinna ner för mina kinder när jag känner barnet sparka inom mig.

Jag vill behålla henne.

Men kan inte. Inte om jag ska få tillbaka Justin.

Och det ska jag.

Jag känner att någon kommer upp bakom mig och lägger armarna om mig.

Jag skymtar Justin i ögon vrån, och eftersom vi är omringade av kändisar, jonarlister och annat vikitgit folk puttar jag inte bort honom.

"Sam! Var inte du gravid?" ropar någon, jag stelar till i Justins famn.

"Falskt alarm" svarar han leende och lägger en hand på mig mage, jag kastar ett osäcker leende mot mig.

Ett litet honfullt leende sprider sig på mina läppar.

"Du kommer så få äta upp att du knullade den tjejer" väser jag i hans öra, hans armar släper mig och jag lämnar honom bakom mig.

Jag stirrar efter henne. Fuck.

Hon är så otroligt vacker när hon honfullt uttalar orden att jag ryser.

Men jag ler bara mot kamerorna och drar mig tillbaka.

När jag väl har kommit undan alla kameror som folk trycker upp i ansiktet på mig skriver jag ett sms till Bridget.

Jag blir förvånad över hur snabbt svaret kommer, men texten i det gör mig ännu mer förvånad.

Jag knöt åt bältet i kapan som jag bar över den svarta korta klänningen och klev ur bilen.

Jag såg en tjej längre ner på gatan, hon började gå mot mig.

Så detta var alltså tjejen jag skulle träffa.

Hon skyndade fram till mig och började prata snabbt medans hon följde varaenda steg jag tog.

Hon var höggravid och kanske tio centimeter kortare än jag.

"Vad vill du?" undrade jag kallt.

Bara tanken på att Justin befruktat henne gjorde mig illa mående.

"Snälla, låt mig och Justin ha ett förhållande, för barnets skull" hon sg på mig med bedjande blick.

Men det var något mer. Hon gjorde det inte för barnets skull.

Hennes ögon vittnade om att hon var ute efter pengar.

"Varför skulle jag?"

Hon såg kallt på mig, och hennes bedjande leende försvann.

Hon tog ett steg ifrån mig och fick mig att stanna eftersom hon öppnade munnen för att börja prata.

"I sånna fall." Hon tittade på mig och ett hånfullt leende trädde fram på hennes läppar.

"Låt spelet börja. Må bäste kvinna vinna."

Med de orden lämnade hon mig med snabba steg.

Det där var..oväntat.

Jag skakar snabbt av mig det och fortsätter ner för gatan.

Jag öppnar dörren och går in i studion.

"Hey! Sam!" hälsar fotografen Mike med ett stort leende och kramar om mig.

"Hey Mike" svarar jag.

"Styliserna väntar" jag ler och nickar för att sedan styra stegen mot sminket.

Jag satte mig ner i smink stolen som Anna en av sminköserna pekade på.

De började att ta bort min egna make up som jag lagt samma morgon för att sedan börja om från början med grunden.

"Sam, hur många gånger måste jag säga åt sig att inte sminka dig när du ska hit?" frågar hon, "Titta upp"

Jag skrattar och gör som hon säger.

"Yeah, jag vet, sorry" Hon ler.

"Perfekt, du ser underbar ut" Jag ler.

"Tycker du? Tack, det är din förtjänst, det blev riktigt bra".

Jag byter snabbt om och går sedan ut till Mike igen.

"Du ser underbar ut min sköna!" ler han stort och jag skrattar och går mot honom.

"Man tackar" han ler.

"So, ska vi köra igång?"

Jag nickar, "Let's do this!"

Jag börjar posa och han knäpper foto efter foto.

Jag byter snabbt om och Anna bättrar på min make up.

"Nästa!" vrålar Mike när han tycker att jag ska byta outfit.

"PERFEKT!" skriker han och jag fryser i min pose. Han ser för jävligt rolig ut. Men det är bara att bita ihop.

*

"Det blev ju jätte bra" ler jag och kollar på bilderna som Mike blädrar emellan.

"Toppen" ler han.

"Spring och byt om nu, vi är så glada att få jobba med dig, som alltid" det sista lägger han till med ett stort leende.

"Glädjen är helt på min sida" skrattar jag.

Jag visste att det var fel. Egentligen.

Men äh. Jag pallade bara inte. Jag älsakde Sam mer än något annat.

Jag förstod inte själv varför jag gjort det här.

Jag kollade ner på mobilen och skylten som talade om att jag hade ett missat samtal från Bridget.

Jag suckade tungt. Jag måste snacka med henne, förstå att vi inte var något.

Få henne att tro att det var en fylle grej eller något.

Men det skulle bli svårt.

Eftersom vi legat så många gånger med varandra.

Och det hade varit helt fantastiskt alla gånger.

Jag måste verkligen prata med Sam.

Jag lyfte upp mobilen och slog in hennes nummer.

Några toner gick innan hon svarade.

"Hey" mumlade hon trött.

"Jag undrar om du ville komma hit, jag saknar dig.." mumlade jag hest, det lät som att hon fnös.

"Jag kommer gärna, saknar dig med..." svarade hon.

*

Tre dagar senare stod jag på New Yorks flygplats tillsammans med mamma,  Kenny och Scooter.

Jag såg Sam komma ut från en gate följd av sin livvakt, Hampus och så fort hon kom ut från säkerhets kontrollen attackerades hon av kameror.

Hon såg mig och jag log stort mot henne, hon började att springa för att komma ifrån paparatsizzarna och jag fångade upp henne i min famn.

Vi tog hennes grejer och åkte tillbaka till hotellet.

Ingen hade sagt ett ord, vi bara njöt av att få vara i varandras sällskap.

Jag låg på Justins sida av sängen och funderade på allt som hänt den senaste veckan.

Det kändes så overkligt.

Men jag älskade honom.

Jag kom ihåg att något sådant här hade hänt med en äldre tjej.

Men hon hade gått ut i pressen med det.

Jag suckade lite och kände hur min mobil vibererade till bredvid mig där jag låg i sängen.

Min blick gled till mobilen.

Jag skratade till och himlade med ögonen.

Jag låste upp mobieln och svarade snabbt.

*

"Hey babe" den lena rösten väckte mig och jag slog upp ögonen och upptäckte en Justin som hade ansiktet tre centimeter från mitt.

Jag log snett och drog ner honom över mig.

"Jag måste duscha" mumlade jag mot hans läppar, han flinade nöjt.

"Det var min plan, jag ska med" jag skrattade lågt och han lyfte upp mig.

När han väl satte ner mig igen så var det på bänken inne i badrummet.

Han började att kyssa min hals och gjorde ett sug märke, han visste att det gjord mig fruktanvärt upphetsad.

Han bröjade sakta dra av mig min tröja samtisigt som jag drog av hans.

Han fumlade med mitt BH spänne och fick tillslut av den, han smekte mina nakna bröst och jag började dra av honom byxorna.

Våra kyssar blev intensivare och intensivare och jag hade aldrig längtat efter att få honom så mycket som nu.

Han naffsade mig i underläppen och fick av mig byxorna.

*

Jag drar mig sakta och retfullt ur henne och hon stönar en sista gång innan hon ser på mig.

"Jag har saknat dig" ler jag, hon skrattar lågt.

"Pervo" hon tvålar in sig själv och sköljer av sig en sista gång innan hon lämnar duschen.

Jag gör det samma och när jag kommer ut till sovrummet står hon i underkläder och väljer käder.

"Vart ska du?" undrar jag.

"Ut" svarar hon enkelt utan att vända blicken mot mig.

"Jahup..." svarar jag, när hon är klar lämnar hon rummet utan ett ord.

Något känns inte rätt.

Jag kollar ner på mina jens och går snabbare samidigt som jag drar skin jackan tättare om mig.

Jag inser att Justin inte längre är en sånn stor del av mitt liv.

Han vet inte mycket om mig eller min karriär.

Inte mer än ett av mina fans, trotts att han är min pojkvän.

Vi glider isär och det sårar mig att han inte ser det, eller kanske inte bryr sig.

Jag suckar lågt och drar med handen över det nu över sminkade sugmärket på min hals.

Jag drar upp dörren till studion och möter upp med Sofie, hon ler åt mig och tillsammans går vi till ett av de många rum med inspelnings bås som här finns.

"Hur går det med Justin?" Jag rynkar pannan och kollar ut genom glas rutan innan jag,

ner i micken - så hon kan höra vad jag säger - svarar,

"Njae...vettefan, vårt förhållande är inte på topp", hon nickar och säger,

"Jo, Scooter sa det.."

"Snackar du med Scooter om årat förhållande?!" utbrister jag förvånat.

"Näe, men om din PR, erat förhållande är bra för er PR, och vi tycker ni borde håla ihop nu, det är bra för alla.."

"Kanske inte för min personligen, jag har betydligt större problem än att jag inte har den bäsa PR:ett i världen just nu" muttrar jag och hon ser funderam ut.

"Ni ska på ett event ikväll, spela in det här nu, Justin vet nog redan"

Jag suckar och vi spelar in det sista av låten.

Det värsta jag vet är att något hoppar på mig med PR grejer i sista sekunden utan att jag vet något.

*

Irrietat drar jag handen genom håret och staylisten frustar irriterat till.

Men nickar och jag reser mig upp, klänningen är fin.

Men jag är inte på humör för att spela förälskad med Justin.

För just nu är det ett spel.

Inget viktigt.

Jag lämnar rummet och går hand i hand med Justin ner till receptionen.

Vi hoppar in i limon och tio minuter senare står jag, återigen ensam på röda mattan.

Våran rellation har bivit nån sorts spel.