Matildas noveller - Love You More Than I Can Admit To Myself

Har stolt puplicerar 11delen!

Ska åka med mina kompisar Saul, o Joey till helsingland o hälsa på Alice, bloggens förra ägare! Ska skriva klart delen i eftermiddag!

Sitter på svenskan nu.......bloggar från mobilen.....ska maila det ja skrivit till mig själv, eftersom ja inte kan se mitt arkiv från mobilen!:P
Ska bort runt sex ikväll, men då har ni en ny del! Slutar fem i tre så det har ni! Lovar!

P.S om ni vill ha bättre uppdatering, maila idéer o saker ni vill ska hända, eftersom ja har ide brist!D.S

Peace out dude!

Just laddat ner blogg.se som app! Nu kan ja skriva i skolan! Willie! När ja kommer hem från frissören ska ja skriva klart delen! Vi ses!
Peace out dude!

skriver du fortfarande? älskar novellen!!


Svar: Ja, jag skriver, sorry så heeeeeeeeeeeeeeeeeeemskt mycket för att ni kanske tror att jag inte skriver längre, är himla ledsen för det, lovar ska bättra mig, och jag vet att ja sagt det 100000 gånger, men nu menar jag det verkligen, det var den här kommenataren som fick mig till det, jag vill inte att ni ska tro att ja slutat skriva! Har varit sjukt rörigt i mitt liv sneaste tiden, hade probs med min "brother" theo, ett tag, va ledsen och allmänt förvirrad över det med branden, plus att jag fått veta om min barndom som legat i mörker tills nu, ska skriva en ny del nu, får åka lite tidigare från dansen, elr Aaliyha, hon håller kvar mig till 8 halv 9, men det ska årdna sig, nu7 SKA uppdateringen bli bättre, lovar! Ni ska snart få veta vad som händer med Sam och Justin, har ni några bra ideer som ni skulle vilja hända dem, elr något annat, maila mig på: [email protected]
Så svarar jag så snart jag kan!
Peace out dueds!

"jag saknar dig......jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig längre......men.....ehm...jag har träffat någon.....Justin.....han, han får mig att känna så som jag aldrig gjort...utan han hade jag.....hum...varit död nu.....jag vet inte hur jag ska få honom att förstå hur jg känner för honom, han får mig att känna som om jag inte har en ända sorg, som om att allt var bra, som om jag faktiskt kanske har en familj, som om mitt liv är lite noralt....som om jag aldrig skadat mig själv....och han får mig att känna mig....lycklig......lyckigare än jg någonsin kännt mig.....jag önskar bara att du var här, att jag kunde prata med dig....att du kunde vara hos mig....och om du inte vaknar idag....så.....så kommer dem dra ur pluggen......snälla, vakna.......jag vet inte om du hör mig...men jag vet att jag alltid kommer älska dig......"

”Aldrig mer, okej?” frågar jag henne allvarligt

”Aldrig mer, så länge jag är lycklig....” då kom en läkare ut ur Molly´s rum och säger

”Någon söker dig” och håller upp dörren till Sam.

Sam´s perspektiv

Jag gick sakta in genom dörren, jag va säker på att det var en läkare, eller kanske en av hennes föreldrar...jag suckade och tog sista steget, innan jag stängde dörren efter mig skickade jag en sista orolig blick till Justin, som svarade med ett snällt leende.....

jag stängde dörren bakom mig och vände mig om och var bäred på att se ännu sorgset annsikte men när jag vände mig om satt de ingen på besöks stolen.....men vem skulle jag träffa då? Om inte....jag vände mih hoppfult mot Molly´s säng, men hon låg lika still som alltid, jag satte mig med en suck på besöks stolen, jag tog hennes hand......

"jag saknar dig......jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig längre......men.....ehm...jag har träffat någon.....Justin.....han, han får mig att känna så som jag aldrig gjort...utan han hade jag.....hum...varit död nu.....jag vet inte hur jag ska få honom att förstå hur jg känner för honom, han får mig att känna som om jag inte har en ända sorg, som om att allt var bra, som om jag faktiskt kanske har en familj, som om mitt liv är lite noralt....som om jag aldrig skadat mig själv....och han får mig att känna mig....lycklig......lyckigare än jg någonsin kännt mig.....jag önskar bara att du var här, att jag kunde prata med dig....att du kunde vara hos mig....och om du inte vaknar idag....så.....så kommer dem dra ur pluggen......snälla, vakna.......jag vet inte om du hör mig...men jag vet att jag alltid kommer älska dig......" jag suckade och tittade på henne, så fridfull, för fridfull, nästan död.......plötsligt såg jag något som jag inte sett på dessa två år......en år ran ner för hennes kind....

Molly´s perspektiv

Jag hörde en dörr som öppnades, det var Dr.Harrison som lämnade rummet, efter dagens provtagning, jag hade lärt mig alla´s rutiner, men en sak oroade mig, efter månader, kanske år i detta murker hade man börjat vänja sig, Sam brukade komma hit varje dag, när det var skola, och hon satt oftast här och pratade med mig hela helgerna....hon bärettade för mig om hennes....självmordsförsök och att hon inte hede varit här oroade mig, kunde hon ha gett upp....?

lötsligt hörde jag att dörren öppnades och stängdes igen.....sen blev det tyst....sedan några steg......sedan en duns när någon sätter sig på en stol, och sedan en röst....

"jag saknar dig......jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig längre......men.....ehm...jag har träffat någon.....Justin.....han, han får mig att känna så som jag aldrig gjort...utan han hade jag.....hum...varit död nu.....jag vet inte hur jag ska få honom att förstå hur jg känner för honom, han får mig att känna som om jag inte har en ända sorg, som om att allt var bra, som om jag faktiskt kanske har en familj, som om mitt liv är lite noralt....som om jag aldrig skadat mig själv....och han får mig att känna mig....lycklig......lyckigare än jg någonsin kännt mig.....jag önskar bara att du var här, att jag kunde prata med dig....att du kunde vara hos mig....och om du inte vaknar idag....så.....så kommer dem dra ur pluggen......snälla, vakna.......jag vet inte om du hör mig...men jag vet att jag alltid kommer älska dig......"

Nästa del kommer ikväll eller på söndag!