You Belong With Me - del 5

Det var kul att stöta på Taylor och Taylor igen. Jag tyckte om dem båda två och önskade verkligen att jag och Taylor kunde fortsätta vara vänner trots uppbrottet. Av någon anledning kändes det inte som att han hade släppt mig helt. Han hade gett mig den där blicken, blicken som sa att något var fel. Jag hade gått vidare för längesedan och hoppades att han kommit över mig. Tyvärr sa något mig att han inte gjort det… 

Taylor:
Världens vackraste tjej log mot mig. Jag kände igen henne mycket väl, det var Reese Witherspoon. Hon gick fram till mig?!
– Hej, sa hon och log.
– Hej, sa jag och log mot henne.
– Ska vi dansa? frågade hon. Jag såg mig omkring. Det fanns en stor bar, ett stort dansgolv, aptitretare på ett långt bord. Musiken var hög, nästan bedövande och ljuset var dämpat. Strålkastare sken i taket. Jag var på en en nattklubb. Härligt! Den snyggaste tjej jag någonsin sett flirtade med mig! Hon ville ha mig!
– Okej, svarade jag och hon drog med mig ut på dansgolvet. Vi dansade och dansade, en massa låtar spelades, men inga tryckare. Jag blev lite besviken, för jag ville så gärna känna hennes kropp nära min.

Efter en stunds dansande satte vid oss vid baren och pratade.
– Taylor, började hon. Jag blev förvånad! Kunde hon mitt namn?!
– Hur vet du att jag heter Taylor? sa jag retsamt, men på ett flirtigt sätt.
– Du är alla tjejers drömkille, förklarade hon. Jag kände mig smickrad, ända tills hon skrattade. Då förstod jag att hon skämtade. Jag blev lite besviken men log iallafall.
– Reese? frågade jag.
– Och hur vet du mitt namn? frågade hon och skrattade.
– Du är en känd manslukerska, föreslog jag och skrattade. Hon skrattade också. Vi pratade en stund och sedan gick vi ut på dansgolvet. Efter något som kändes som en evighet av vilt dansande spelades en lugn låt, Warwick Avenue.
När jag skulle gå hem bjöd jag med henne och hon tackade ja. Vi gick runt på gatorna en stund, hand i hand, och njöt av kvällsljuset. Klockan var... sent på natten.
– Var bor du? frågade hon plötsligt.
– På hotell, svarade jag.
– Varför det?
– Jag spelar in Twilight.
– Kul, sa hon och log. Jag nickade.
– Ska vi gå till det där hotellet? frågade jag efter en stunds tystnad.
– Om du vill, svarade hon. Vi skyndade oss till hotellet, för att få ut så mycket som möjligt av natten som var kvar.

När vi kom in till rummet kysstes vi passionerat och jag drog ner henne på sängen.
– Vänta en stund, viskade hon och sökte med blicken efter ett badrum. Hon hittade det och gick in. Jag slängde mig på sängen och väntade. Hon kom ut från rummet i sexiga underkläder. Jag stirrade på henne med stora ögon. Vilken tjej! Hon gick sakta fram mot sängen, la sig över mig och viskade: – Är du säker på att du vill göra det här? Jag nickade ivrigt. Jag kastade en blick på den mörkblå digitalklockan på nattygsbordet, den var 03:46. Det var Taylors klocka, jag hade fått låna den någon gång för längesedan. Jag började fundera på att lämna tillbaka den.
– Taylor, mår du bra? rösten lät som Taylors. Jag öppnade ögonen och Reese kollade på mig. Jag kände mig illamående och förvirrad. Jag såg på henne. Var det Reese eller Taylor?
– Taylor? Taylor? Taylor? Jag såg på Reese, men hörde Taylors röst.
– Taylor? Taylor? Tay... 

Jag vaknade med ett ryck! Vilken obehaglig dröm, problemet var att drömmen var sann, eller iallafall delar av den. Som början, mitten och... okej, hela drömmen var sann! Det har hänt, men det var längesedan...
Jag saknar henne inte ett dugg! Jag hatar henne, jag önskar att jag gjorde det...

Taylor
:
Jag vaknade av att Taylor klev upp ur sängen. Jag kollade på min mörkblå digitalklocka som stod på nattygsbordet. Den visade 03:46 på natten. Jag gäspade, satte mig upp och såg mig omkring i hotellrummet. Hotellrummet som vi bokat var inte ett rum, det var flera rum. På hotellrummet fanns en hall, ett kök, ett badrum, ett vardagsrum, tre sovrum och en balkong. Det påminde lite om en lägenhet. Vi skulle checka ut i morgon.
– Taylor, har det hänt något? frågade jag sömnigt.
– Nejdå, jag vaknade bara, mumlade han inifrån badrummet. Sov vidare du.
– Okej, svarade jag och la mig ner igen. Jag kunde inte somna... något var fel och jag kände det på mig. Jag visste bara inte vad...


Kommentarer
Postat av: Hanna

MåsteLäsaMer!! :D :D :D <3

2011-08-28 @ 20:12:21
URL: http://mittsuperintressantaliv.bloggo.nu/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0