Matildas noveller - Love You More Than I Can Admit To Myself -

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 24

"I, I love you like a love song" viskade Justin i mitt öra, jag log och kysste han ömt.

Scooter förstörde vår lilla bubbla som bara jag och Justin varit i för några sekunder.

"Abumet släpps efter sin tour, Justin" mitt humör sjönk genast.

Justin såg det och drog mig närmare intill sig.

"det kommer gå bra" mumlade han

"kanske, kanske inte" svarade jag så tyst att jag nästan inte hörde själv.

I miss you so much.

Jag tänkte tillbaka på hur det varit för en vecka sedan, då hade jag varit i Justins armar, nu var han någonstans i Sydamerika, långt ifrån mig.

Ja, jag vet, jag är egoistisk, jag äger inte honom.

Men just nu önskar jag att han bara var normal, att jag skulle ha en normal pojkvän, som inte måste resa jorden runt, utan mig.

Jag kände tårarna rulla ner för mina kinder men orkade inte bry mig.

I stället öppnade jag internät och gick in på twitter, kollade Jutins sida, bara en massa om hur mycket han älskade sina fans, kul att någon av oss är glada i allafall.

Jag klickade på ny tweet och skrev

I miss you.

Tryckte på tweet och sekunden efter fick jag en massa Rt´s, om att jag inte ägde Justin och att han var deras nu, jag suckade och skrev.

Then when it was forbidden to miss anyone?

Jag suckade och stängde igen datorn, min mobil vibbererade, jag kastade mig över den, skrämmen pryddes av Justins namn, jag öppnade det snabbt.

Från:VäääääärldensSnyggastPojkvänJustin<3

Saknar dig med.

Stod det, inget hjärta inget alls, jag öppnade ett nytt sms och satt i säkert en halv timme och tänkte på vad jag skulle svara, till sluta blev det.

Till:VäääääärldensSnyggastPojkvänJustin<3

Jag fattar inte att du är så långt bort, saknar dig som in i....hur ska jag klara mig?

Jag kollade på klockan, halv fem på morgonen, jag hade inte kunnat sova på hela natten, jag saknade Justin för mycket.

Från:VäääääärldensSnyggastPojkvänJustin<3

Du klarar dig, kom ihåg att jag alltid älskar dig och du finns alltid i mina tankar, älskling, vi ses, tidigare än du tror.

Sov nu, jag älskar dig.

Jag log och kände att ögonlocken blev tyngre.

Till:VäääääärldensSnyggastPojkvänJustin<3

Skulle vilja ha dig här, älskar dig med.

Puss.

Jag han inte skriva mer än så, för jag sjönk ner på min kude och somnade.

Med Ninnas hund i famnen, Justin i tankarna och datorn framför mig.

Tycker ni? Är ganska trött, och väntar på att Hanna ska svara på vårt Rs, puss påer!<3

2011-10-26 @ 21:08:49 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 23 part 3

Jag drog efter andan, ingen avsänadre, jag suckade.

Justins fans var ändå för finna.

Jag kollade på klockan, den var halv tolv, jag drog upp min mobil och smsade Sam

Till: MinAllraSötasteFlickvänSam<3

Hey, sexy!<3

Kan man tänka sig att följa med mig till ett möte med scooter, skulle bli roligare med dig där...:)

Sen kan du kanske följa med hem till mig och se på film?<3

Jag skrattade lite..det var bara tre veckor kvar tills jag skulle åka på tour igen...jag skulle sakna Sam så frukktansvärt mycket....

Från: MinAllraSötasteFlickvänSam<3

Kommer till dig om 5, klart, men du lär få dras med mig övernatten:P<3

Jag skrattade

Till: MinAllraSötasteFlickvänSam<3

Inga problem för mig;)

Fem minuter senare ringde Sam på dörren, jag sprang och öppnade, eftersom ja redan satt på mig skorna och jackan var det bara för mig att gå ut genom dörren.

"Kom nu, Scooter väntar på dig!" sa jag och drog med henne mot bilen

"Han VADÅ?!" frågade hon förvånat, jag hjälpte henne in i bilen, sprang runt till andra sidan och började köra.

"Du får se" log jag

Fem minuter senare var vi framme, vi gcik in i studion.

"Dåså Sam, du vet Justins nya album?"

"Ah" svarade hon och kollade misstänksamt på mig.

"Jo, din låt, Love You Like A Love Song, som du skrev till Justin?"

"Mm" svarade hon igen och fortsatte kolla på mig.

"Jo, för det första så är det jätte gulligt, och eftersom det är så gulligt, och några av Justins fans inte fattar att ni älskar varandra, så ska vi göra den till en duett, men först vill jag höra dig sjunga, Sam"

"Som om du inte hört det?" skrattade hon "den här lilla skit ungen la ut en video" sa hon och slog till mig "men visst, här har ni musiken" hon ksatade den till dem och Kenny öppnade dörren in till båset åt henne, hon gick in och började sjunga.

"It's been said and done.

Every beutifal thought´s been already sung.

And I guess right now

Here´s another one"

Scooter avbröt henne med applåder,

"Damn, girl! Du äger" sa han och hon kom ut till oss igen "vi börjar på en gång, här, Justin" han gav mig ett papper och Sam ett, jag log och drog in Sam i min famn och kysste henne ömt

"Seså turtturduvor, ta det där sen! Nu jobbar vi!"

Jag läste snabbt igenom pappret, jag skulle sjunga första versen, hon andra, refreängen tillsammans och brigen, och såklart slutet tillsammans.

"Justin, in med dig! Så kör vi!" skrek Scooter och puttade mig mot båset.

"keykeykey!" sa jag och gick in, jag log mot Sam, sen började jag sjunga.

"It´s been said and done.

Every beutiul thought´s been already sung.

And I guess right now

Here´s another one,

So your melody will play on and on

With best of´em

You are beutiful,

Like a dream come alive,

incredible

A centerfold

Mirical,

Lyrical.

You´ve saved my life agien.

And I want you to know baby."

Jag slutade sjunga och log mot dem

"Jätte bra Justin" log Scooter och Mike som satt vid kontrollpanelen, sam nickade instämmande

"Okej, Sam, in i det andra båset" Sa nickade och gick in i båset mittemot mig.

jag hörde musiken börja spelas igen och jag och Sam började sjunga, den här gången tillsammans.

"I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´re-peat-peat-peat-peat-peat"

jag tystnade och nu ljöd bara sams underbara röst ut ur hörlurarna.

"Constantly, boy

You play to my mind like a symphony

There´s no way to describe what you do to me

You just do to me, what you do.

And it feels like

I´ve been rescued

I´ve been set free

I am hyptonized

By you destiny

You are magical

Lyrical, beutiful

You are....and I want you to know baby"

Jag log stort mot henne igenom glas rutan och hon besvarade mitt leende med ett lika stort leende, och med det började vi båda sjunga på refrängen.

"I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat"

Vi log mot varandra och började sjunga på låtens brige.

"No one compares

You stand alone,

To every record I own

Music to my heart

Thath´s waht you are

A song that goes on and on

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I love you...

Like a love song...."

Vi log stort mot varandra och musiken dog ut.

Kenny, Scooter och Mike applåderade och jag och Sam gick ut ur våra respektive bås, och mötes i en varm omfamning.

Sam's perspektiv

Jag och Justin log mot varandra.

"I, I love you like a love song" viskade Justin i mitt öra, jag log och kysste han ömt.

Scooter förstörde vår lilla bubbla som bara jag och Justin varit i för några sekunder.

"Albumet släpps efter din tour Justin, om två månader ungefär" mitt humör sjönk genast.

Justin såg det och drog mig närmare intill sig.

"det kommer går bra" mumlade han.

"kanske, kanske inte" svarade jag så tyst att jag nästan inte hörde själv.

har ont i mitt skit knä så är inte med på idrotten, så skrev klart den här delen från mobilen;)

Så därför kan jag inte redigera kr lägga till bilder!

Nästa del kommer när jag är hemma, och då har Justin redan åkt....:O

2011-10-26 @ 15:37:48 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 23 part 2

Jag känner en tår rinna ner för min kind, han skulle åka om bara tre veckor. Jag torkar snabbt bort den iriterande tåren, varför gråta egentilgen? Jag har en underbar pojkvän och jag tror inte han kommer lämna mig så lätt...eller så kommer han det....

Jag suckade och kände plötsligt ett par armar om min midja, Justin.

"Justin..." mumlade jag "kan vi prata?" Justin såg oroligt på mig

"Klart" sa han och drog med mig in i hans loge "vad ville du, söt?"

"Du åker iväg..." mumlade jag "kommer du lämna mig?"

Justin´s perspektiv

Att höra henne uttala orden kändes som att få en kniv huggen rakt i hjärtat, jag visste ju inte ens själv.

"Nej...." sa jag och såg henne i ögonen "självklart inte" hon såg på mig och den lilla gnutta tvivel som jag såg i hennes ögon knäckte mig.

"Jag vet inte okej....jag vill inte lämna dig....jag vill värkligen inte...men....jag är borta i två månader...det är lång tid...jag...du kommer inte vilja vänta"

"Vad säger det?" undrade hon och jag ser att hennes ögon är blanka.

"Oh, älskling" mumlade jag och drog in henne i min famn.

"snälla gråt inte, vi klarar oss, jag lovar" hon kollade upp mot mitt ansikte och jag torkade försiktigt bort hennes tårar.

"är du säker?" undrade hon.

"Helt säker" log jag och kysste henne. Men jag var fortfarand einte helt säker.

"Kan inte du sjunga för mig?" hon skratta.

"Kanske....."

"Snäääääääääälla?" log jag och gjorde mitt puppyface

"fan dig, den här är till dig" sucka hon och drog fram sin iPhone, satte ihop en bakrund och började sjunga till den.

"It's been said and done.

Every beutifal thought´s been already sung.

And I guess right now

Here´s another one,

So your melody will play on and on

Whit best of´em

You are beutiful,

like a dream come alive,

incredible

A centerfold

miracle,

lyrical.

You´ve saved my life again.

And I want you to know baby.

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

Constantly, boy

You ply to my mind like a symphony

There´s no way to describe what you do to me

You just do to me, what you do.

And it feels like

I´ve been rescued

I´ve been set free

I am hyptonized

By you destiny

You are magical

Lyrical, beutiful

You are....and I want you to know baby

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

No one compares

You stand alone,

To every record I own

Music to my heart

Thath´s waht you are

A song that goes on and on

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I, I love you like a love song, baby

And I keep hittin´ re-peat-peat-peat-peat-peat

I love you...

Like a love song...."

Jag stirrar på henne.

"Jag vet..jag sjunger inte så bra" mumlar hon och tittar generat ner i golvet

"skojar du med mig eller!?" utbrast jag "det där var det bästa jag hört på länge!"

"tycker du?" undrar hon glatt

"Och de kommer int ebara vara jag, utan alla" ler jag och kyssre henne mjukt.

"Jag brukar inte sjunga för folk" erkänner hon

"det ska vi ändra på" ler jag stort och kysser henne, okej, mot Atlanta nu.

Fem timmar senare sitter jag framför min dator i mitt rum, jag lyckades övertala sam att sjunga en gång till, medans jag i smyg filmade, eller ja, spelade in.....hehe, ska göra en video av den och lägga ut på mitt YouToube konto nu, hehe, sen ska jag länka på min twitter, jag börjar vant klippa till videon, lägger till hennes text och sist men inte minst hennes röst och bakrundsmusik, jag när jag är nöjd med videon lägger jag upp den och går sen in på twitter.

check out what my Shawty wrote to me .. hehe, cute she is!
Ehm, anyway, she says she does not sing well ... lol.
Anyway, look, tell us what you think!
#lovemeshawty
http://www.youtube.com/watch?v=wURFiouBgAk
#lovemyfan

and please, no heat!

jag tryckte på tweet, och sekunden efter fick jag en massa tweets om hur bra hon var, men även såklart hat, jag suckade, men plötsligt såg jag att Sam hade ReTweetat mig, jag log stort

Sweetheart, you are evil! I told ya that I sang badly, cuz´ it´s true!

AND I do notusally sing for anyone......you will get....payback as a biatch!

Nah, but, love U 2!

#lovemysweetie

Well, cuz´ the whole half world already heard me sing, hope you like it!:)

Jag skrattade för mig själv och smällde ihop datorn, slängde en blick på klockan, redan halv två...kanske dags att sova.

Sam´s perspektiv

Jag satte mig i sängen och pilade lite på brevet som jag hittat på våran dörr mata....kanske jag skulle öppna det med Justin....om det var något farligt.....kanske ännu ett hot, jag drog ett djupt ande tag och öppnade kuverät.

Förlåt.

Det var allt som stod, jag vände på pappret och såg att det var fullskrivet, jag tände mig lampa vid sängen och börjad eläsa.

10 oktober 2011, U.S.A Texas.

Jag är så ledsen, jag var stolt över att ha hotat dig, du måste förstå, du har den mest underbara pojkvännen som går att hitta, uppskata det, du har lyckats få det som många tjejer suktar efter.

Ni är lyckliga och jag förstår det nu.

Jag var avundsjuk, jag är inte bättre än Justins heaterz.

Att ta kontakt med din pappa so jag inte visste något o var fel, jag visste inte att du hade det så....att du har det så.

Jag inser nu att jag inte vet något alls om dig.

Min vän, Carina, som tydligen haft kontakt med dig under några år berättade för mig om hur hennes gäng mobbat dig och tagit kontakt med din pappa.

Hon sa även att ingen av de ville göra det de senare tvingades att göra.

Jag vill att du ska veta att jag brutit kontakten med din pappa, jag har adrig heller gett ut någon adress till varken dig eller Justin.

Jag önskar dig och Justin alla lycka.

Förlåt.

//En vän.

Jag drog efter andan, ingen avsänadre, jag suckade.

Justins fans var ändå för finna.

Hehe, blir en part 3 imon...hinner inte skriva klart och vill sååååååååååååååååååååååååååååå gärna ge er en del ikväll!

Pusspåer!

2011-10-24 @ 08:37:51 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 23 part 1

"Jag älskar dig väldigt väldigt mycker Sammy Veronica Sweet" log han

Jag log mot han.

"shit, jag måste duscha" flinar jag. "får man joina?" jag skrattar och kysser han intensivt "ta det som ett svar" flinar och drar täcket runt kroppen och gr mot badrummet. "jag tar det dom ett ja" ropar jag Justin efter mig och sekunden efter han jag hans armar runt mig, han kysser mig hårt och intensivt. "då tog du det rätt" flinar jag mot hans läppar, vi gör det en gång till i duschen, sen somnar vi i Justins breda säng, trötta och helt sjukt lyckliga.

Justin's perspektiv

Morgonen efter vaknar jag av mitt super jobbiga alarm på mobilen, jag har en interjuv om tre timmar och en konsert ikväll, imorgon bitti åker vi tillbaka till Atl. Jag kysser Sam ömt på läpparna och hon öppnar sakta ögonen. "hey" mumlar hon trött "hey sweetheart" log jag och kysste henne igen "tack för igår" flinar jag sen, "tack själv" skrattar hon. "Kenny hämtar oss om en timme" hon flyger upp ur sängen och in i badrummet jag skrattar åt henne, tjejer. Prick en timme senare är vi klara och Kenny kommer och hämtar oss

"SATIN! KOM NU!" skrek kenny, jag garva och öppna dörren till korridoren, Sam smet förre mig ut,

"Hur fan kom du ditt?" undrade Kenny förvånat.

"Jaduu" flina hon "ska vi gå eller?"

"Mm" mumla Kenny, Minoo flinade mot Sam och blincka med ena ögat åt henne, Sam började skratta och de gick tillsammans ut.

Vi satte oss i bilen och åkte mot Ellen GreDerShow, tio minuter senare var vi framme, jag blev skickad till sminket och en halv timme senare stog jag redo att gå ut på scen.

"Lycka till snygging" log Sam och kysste mig, sen var hon tvungen att springa iväg för att jag skulle ut på scen.

"Och välkommen, JUSTIN BIEBER!" skrek Ellen, ljud nivån höjdes med 100% och jag sprang ut på scen med ett stort leende på läpparna.

"Hey! Justin!" log Ellen och kramade om mig, jag log och besvarde kramen, jag satte mig ner och hon gjorde det samma.

"Så, du har haft ett hemligt förhållande med Sam Sweet, men det kom ut bilder på er, så ni valde att gå ut med ert förhållande, hur går det för er med allt hat?"

"Ehm...jo, det är klat väldigt påfrestande på ett förhållande om en av dem får massa hat för att den är tillsammans med den andre" började jag "Men det som sårar Sam sårar mig, jag älskar henne och vi är lyckliga tillsammans, så jag tycker bara det är onödigt, jag tror inte att vårat förhållande kommer ta slut bara för att mina fans får Sam och mig att må dåligt, Sam har gått egenom mycket i sitt liv, och jag vill bara att hon ska vara lyckling, och den dagen, som jag värkligen hoppas aldrig kommer, som hon inte vill vara min längre ska jag låta henne gå" sa jag med ett milt leende.

"Så, du hoppas att du och Sam ska leva tillsammans livet ut?" undrade Ellen.

"Om jag säger ja nu så låter jag riktigt klängig, men jag hoppas och tror att om jag och Sam inte är tillsammans är vi vänner för livet"

"Aww, det är så gulligt!" Jag skratta

"Jag bara måste fråga, har du hört Sam sjunga någon gång?"

"Sjunger hon?" frågade jag förvånat

"Om hon gör, hon sjunger som en guddinna! Hon var här för....lite mer än två år sedan, och sjöng sin egen låt Who Says, men sen bara slutade hon sjunga, jag vet ine vad som hände men men, du måste värkligen övertala henne att sjunga för dig någon gång!"

"Det ska jag komma ihåg!" log jag.

"Men nog om det nu, om tre veckor börjar din nästa och sista My World 2.0 Tour, hur känns det? Att det är den sista menar jag.

"Det känns lite konsigt, nästa nästa gång jag åker på Tour är dte ju med mitt nästa album, Belive, så....det känns lite tomt"

"Hur kommer det gå med Satin" jag flina, mitt och Sams kändis namn var fortfarande lite ovant att höra.

"Bra hoppas jag" Ellen nickade

"Men nog om det nu!" sa Ellen "Berätta om ditt nästa album....."

En halv timme senaresprang jag av scenen och mötes av Sams läppar, finns det ett bättre välkommanande?!

"Kom nu ungar! Vi måste till din Konsert Justin!" ropade Scooter, jag tog Sams hand och vi gick ut till bilen.

Fem timmar senare var min konsert i ful gång och jag hörde introt till One Less Lonely Girl och jag såg att Alfredo, min dansare, kom ut med en pall i ena handen och Sams hand i den andra, han ledde ut henne till pallen och satte henne ner, jag började sjunga och Sam log stort.

När jag sjungit klart kramar Sam om mig och publiken skriker lite extra när jag snabbt kysser hennes kind.

Sam´s perspektiv

Jag sätter mig ner i soffan och suckar, Justin är världens guligaste kille, men han kan få vilken tjej som helst, varför skulle jag vara den han valde?

Och hur i hela världen ska jag klara mig utan Justin i två månader?

Japp, har fortfarande dåligt samvete...hehe, men älskar man er så gör man, rigth!

Iaf, här har ni part 1 av del 23, part 2 kommer ikväll/natt eller imon!

Puss påer!<3

2011-10-23 @ 18:44:59 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 22

"Han tänker inte förbjuda henne att träffa Justin, han tänker göra det omöjligt för dem att träffa varandra genom att se till att båda dör"

Moa´s perspektiv

Det hade redan gått tre veckor sedan jag pratade med Molle sist, tänk att han kunde lura mig så, det som var lite tur var att jag hade inte gett ut varken Sam´s, Justin´s eller min adress.

Jag hoppas värligen att inget händer dem.

Jag drog snabbt upp ett papper och började skriva...

Två timmar senare var jag klar och satte snabbt på mig mina skor och jacka och sprang till posten med mitt kuvärt.

Till Sam Sweet

Stod det på, jag log nöjt och la det på lådan.

Carina´s perspektiv

Jag visste vad jag måste göra, och det var precis det jag ville, så varför var det så så jävla svårt att boka den där biljeten?

Justin´s perspektiv

"Hey shawty!" log jag stort när Sam hoppade in i bilen, efter henne kom Nina, jag log åt henne och besvarde snabbt kyssen som Sam gav mig.

Jag, Kenny, Scooter, Mamma, Sam (♥), Minoo och Ninna var på väg till New York, det hade gått tre veckor sedan Sam hade fått det där smset och det var lungt.

Bilen stannade utanför flygplatsen, shit, mycket folk, fans och paparatzziz omvart annat, jag tänkte på det som hänt i går kväll, mamma hade kommit in när jag och Sam låg och strula, jag flina för mig själv, det skulle inte ta lång tid innan hon skulle ha "snacket" med oss, jag ade sett när mamma sa det till Nina, och Ninas svar hade varit.

"Hon gör vad hon vill, för hon kommer göra det oavsätt vad jag säger, hon är sån, hon går den vägen hon tycker känns bekväm"

Jag log vid tanken, jag kände att någon strök min hand så jag kollade upp och möttes av Sams fina ögon

"Sötis, vi är framme" mumlade hon, jag kysste henne en sista gång innan kenny hjälpte mig ut, och Minoo hjälpte Sam, vi gick brevid varandra så jag lyckades fatta hennes hand,vi bar alla på våra väskor och Kenny och Minoo gick brediv mig och Sam.

En halv timme senare sitter vi på mitt privatplan på väg till New York, Sam sitter brevid mig och leker med mina fingrar och jag kollar ut genom fönstret, vi har varit tillsammans i snart en månad.

"Jag skulle vilja snacka med er om en grej" säger mamma och sätter sig brevid oss.

"Jo, ni har ju varit tillsammans i snart en månad, och ni är ju 17..."

"jag är 18" rättade Sam henne snabbt.

"...och 18" ändrar mamma "och när man är tillsammans i er ålder...så ja, brukar man kort sagt ha sex" jag och sam kolla generat ner i golvet.

"Ni får ha det det är inte så jag säger" fyller mamma snabbt i, vilket bara gör mig och Sam ännu mer generade "använd bara skydd okej?" avslutar mamma

"Okej" svarar jag och Sam snabbt, mamma reser sig upp och försvinner, då vänder sig Kenny om.

"Inga oönskade graviditer" flinar han "Tare lungt med Biebz, han kan inte hålla tillbaka sig när han blir kåt" Sam skrattar söt och jag lutar mig över henne och kysser henne ömt.

Några timmar senare är vi trötta framme på New Yorks flygplats.

Vi hämtar våra väskor och åker till hotlet, på vägen ditt somnar Sam i mitt knä, och jag somnar själv snabbt efter det.

Jag vaknar en halv timme senare av att någon tar kort jag rycker till och öppnar ögonen, jag ser att mamma knappar på sin mobil.

"Vad skriver du?" undrar jag, hon vänder mobilen mot mig och jag ser att det är twitter.

Aww, young love!

Jag flinar och pussar Sam på kinden

"Dags att vakna sötnos" viskar jag hon öppnar sakta ögoen,

"Är vi framme?" undrar hon trött.

"Ja, vet du att du är söt när du dover? Eller du är ju alltid söt, men men" hon kollar generat ner i marken.

"Kom nu shawty" hon ler, Minoo hjälper henne in i hottelet och Kenny mig, vi får våra rum, och till min stora besvikelse frå jag och Sam inte dela rum, Sam ska dela med Minoo, Pattie med Nina, Scooter med Kenny och jag själv, tråkigt, aja, det är säkert säkrast så hur som helst.

Pattie´s perspektiv

"Du vet att de kommer göra det ändå va?" frågar Nina medans hon sätter i ett par nya örhängen.

"Ja" jag suckar.

"Låt de hålla på, de gör varandra lyckliga!" Nina ler stort "Och sam kan värkligen behöva någon som Justin"

Jag ler stort.

"Du har rätt!" det knackar på dörren, det är Scooter och Kenny,

"Ungarna och Minoo stannar här" säger han, jag nickar

"Okej, redo att gå?" alla nickar och vi lämnar hotellet.

Sam´s perspektiv

"Minoo" säger jag.

"Mm" mumlar hon, och kollar på mig.

"Jag går inte till Justin" hon flinar "jag ska se till att ingen stör" jag skrattar

"tack" ler jag innan jag tar min lilla väska och gick över till Justin, jag knackar försiktigt på dörren, och Justin öppnar med ett stort leende på läpparna. Sekunden efter har Justin dragit in mig i hans rum och jag har hans läppar hårt pressade mot mina, jag flinar och kysser honom intensivt, jag såg att Justin´s hand vred om låset till hans dörr så att den var låst, jag kysste han passionerat och särade på läpparna, han gör det samma och för en sekund var jag uppfylld av Justins andedräkt.

Jag kände Justins händer vandra ner mot min rumpa, Justin pressade sakta upp mig mot vägen, jag la mina ben runt hans midja och vi fortsatte hångla, tätt samanslingrande.

Jag kände Justins ena hand glida upp under mitt linne, och vidare upp mot min bh, med ett enkelt ryk drog han av mig mitt linne. Jag flina mot han läppar och kysste henne ivrigare, han släppte ner mig och vi bakade mot sängen, innan vi han reagera föll vi handlöst ner i sängen, så jag landade på han.

Jag vi rullade runt och jag smekte hans mage med ena handen, och lätt den andra ligga i hans hår. Jag drog av han hans t-shirt och han kysste min hals, ner mot min svaga punkt, jag stönade lågt vilket bara fick han ännu mer uppspelt.

Snart låg vi och strulade i underkläder, Justins händer var överallt på min kropp och mina händer var i sin tur överallt på hans, våra läppar maserade varndra precis som våra tungor, han smekte min mage lätt och lätt ena pekfingret glida liten bit innan för min bh....

Jag kysste han intensivt och lätt min tunga dansa med hans.

"Vill du?" mumlade Justin hest mot mina läppar, jag nickade, jag hade aldrig gått så här långt med en kille förut.

Jag kände Justin leka med spänet till min bh, jag flinade och sekunden efter hade han kastat iväg den, man kan ju bara tillägga lite lätt att han stirrade.

"Justin, mitt annsikte är här uppe" flina jag.

"Jag vet, men det finns något annat intresant att kolla på här" flinade han sexigt och kysste mig intensivt, jag ände hans tunga mot min och hans ena hand vandrade upp mot mitt ena bröst, slutligen landdade den där och jag kände att han rörde lite på handen, jag flinade och kysste han hårt.

Justin´s perspektiv

Jag drog henne tättare intill mig och kände hennes nakna hud presas mot min.

Hon kysste mig intensivt och lätt sakta sin hand glida ner i mina kalsonger, hon smekte mig sakta och retsamt.

"Vill du?" hon upprepade min fråga, i ett, om ni frågar mig, sjukt sexigt ton fall.

"Ja" svarade jag hon flinade och tog tag hon rörde sakta handen fram och tillbaka, jag stönade tyst och kände hur det reste sig.

"Oh, Biebz kåt igen" flinade hon och drog sakta av mig mina kalsonger, jag drog henne intill mig och smekte hennes bröst innan jag drog av hennes trosorna, jag stäkte mig över henne och drog fram en kondom.

"I help you" flinade hon sådär sexigt helt oemotståndligt, hon öppnade den och trädde sakta på den, bitt för bitt, rörde händerna fram och tillbaka.

Jag drog ner henne och kysste henne intensivt innan jag gled in i henne.

Att vara så nära henne var den bästa känslan jag någonsin upplevt, jag kollade på henne och hon stönade lågt.

Jag kysste henne intensivt och hon red mig sakta, sen lite snabbare och lite snabbare.

Jag drar ner henne brevid mig och kysser henne intensivt hon besvarar kyssen.

"Det där var det bästa jag gjort i hela mitt liv." säger hon andfått, jag ler och nickar "då är vi två som tycker det" säger jag innan jag tränger in i henne igen.

Sam´s perspektiv.

Känslan av att han tränger in i mig går inte att beskriva, tänk dig att stitta ihop med den du älskar, vara samanlänkade.

Jag stönade lågt och kysser han "jag älskar dig" mumla jag mot hans läppar

"älskar dig med" mumlar han hest tillbaka, hela min kropp fyls av ett glädjerus, jag känner att justin inte är i mig längre utan ligger andfått bredvid mig, han drar in min i sin famn.

"Jag älskar dig väldigt väldigt mycker Sammy Veronica Sweet" log han

"Jag älskar dig också väldigt väldigt mycker, Justin Drew Bieber" log jag och kysste han.

OMG! Dem gjorde det! Dem gjorde det!

Känner att jag bara måste skriva så, haha, typ alla gör det! Nejmen tycks? Hope You Like It!

Love ya'll!

Pussar!

2011-10-22 @ 23:59:21 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 21

"du måste byta nummer." säger han allvarligt, han vissar upp sms:et jag fått, det är ett hot, från ett fans, men det är inte vilket fans som helst. Det är samma fans som gav mig lappen, samma fan som nu sammanbetar med min pappa.

I know where you live, and I will find you, I'll make your life a living hell, again.

Från: Dåli nummer.

Jag har pratat med din pappa, ahn hälsar.

Du kommer aldrig mer få träffa Justin, jag vet var du och han bor.

P.S Han ska bli min.

"Justin, vi måste åka hem till mig på en gång" sa jag med en gnutta panik i rösten.

"Vet din pappa var du är?"

"Ja" mumlade jag och kollade ner i marken, Justin kanske inte förstår hur farligt det här var, men jag ade inte bara satt mitt eget liv på spel genom att börja dejta Justin, utan även hans.

"Förlåt" mumlade jag när vi gick mot bilen.

"Varför?" undrade Justin, och jag hörde paniken som var blandad med oro i hans röst.

"Jag har satt ditt liv på spel" sa jag och satte mig i bilen. Hans ögon blev stora innan han han sansa sig och han dölja sin reaktion.

Han parkerade bilen utanför mitt hus, 20 minuter senare.

"Nina är hemma" mumlade jag och öppnade dörren, men innan jag han gå in drog han in mig i sin famn.

"Det spelar ingen roll om du utsätter mi gför livsfara, jag älskar dig och allt jag begär av livet är att få vara med dig" mumlade han mot min panna, jag log.

"Älskar dig med" svarade jag och kysste han innan jag gick in.

"Ninna, Nina, mi padre me encontró a mí, que amenaza con matar a Justin y yo, necesitamos a la policía, que he cubierto desde entonces." sa jag snabbt och vant, när jag skulle säga något snabbt pratade jag ofta Spanska, Nina var ute i hallen på två röda sekunder, Justin såg ut som ett frågetecken,

"Justin, vi ska till Polisen, nu." sa jag och fattade hans hand.

"Sam, ¿hay algún adulto que pueda llamar? Los padres de Justin? Alguien?" frågade Nina medans hon satte på sig sina skor.

"Justin Pattie madre, su guardaespaldas Kenny y Scooter Director, Pido a Justin para enviar un mensaje de texto a los que" la jag snabbt till,

"Justin, smsar du din mamma Scooter och Kenny?" undrade jag, han nickade.

Tio minuter senare var vi framme på polisstationen och mötes av, tre poliser, Pattie, Justin´s mamma, Kenny och Scooter.

Justin´s perspektiv

Jag var mer orolig för henne än för mig, jag kramade hennes hand lite hårdare, en tryckning som betyde att jag älskar henne, hon värkade förstå och kramade min hand tillbaka.

Poliserna, som förövrigt heter Anna, Minoo och Henrik, lede in oss i ett rum och sam började berätta, efter kanske en timme hade hon nästan berättat klart.

"Och så igår fick jag en lapp från ett av Justins fans" hon drog upp lappen ur fickan och gav den till en av poliserna, Anna, hon granskade lappen

"mm" mumlade hon och antecknade något i sitt block.

"Och imorse när jag fixat mig hade jag fått ett sms från ett dålt nummer."

"Vad stog det? Orda garnt" hon drog upp sin mobil ur fickan och vissade smset för Minoo, och även hon antecknade något i sitt block. Jag la armen om Sam medans hon berättade klart.

Pattie´s perspektiv(Justin´s mamma)

Jag var riktigt oroligt för Sam, och såklart Justin, men det kändes som om hon döljde något, när jag granskade henne fick jag mitt svar, hennes armar var fulla av ärr, och på halsen fans ett som fortfarande syntes väl, hon hade försökt begå självmord, mer än en gång. Jag hoppas för mitt liv att vi alla överlever det här, och då menar jag inte bara Justin, utan även Sam, jag menar alla, för om Sam dör, kommer Justin dö med henne, inte bokstavligt, men hans själ.

Scotter´s prspektiv.

Jag kollade på poliserna,

"Justin, kan jag få sncka med dig?" undrade jag, Justin nickade, "mellan fyra ögon" la jag till, Justin kysste Sam på kinden och följde med mig ut.

"Justin, du måste snacka med dina fans" Justin suckade,

"Jag vet" mumla han "men hennes pappa är helt ärligt läskig" Jag nickade

"det kommer gå bra, men nu, de ända du kan göra, prata med dina fans, jag bokar in en interjuv imorgon, okej?"

"okej" nickade han.

Nina´s perspektiv

Pattie var riktigt trevlig, hon och jag satt och pratade med varandra medans Scooter och Justin var ute och pratade, poliserna hade tagit med sig Kenny för att överlägga om eventuelt skydd för Sam, och hon i sin tur satt och såg helt borta ut, jag känner henne så pass väl att jag visste bättre än att störa henne när hon hade den minen.

Hon kved till lite och jag vände snabbt blicken mot henne, granskade hennes annsikte.

"Det kommer gå bra, okej, han kommer inte kunna göra något"

"Det är inte det, jag har varit med om värre saker, mycket mycket värre saker. Jag är bara orolig att det ska hända Justin något" hon suckade "Jag är i stort sätt odödlig efter allt" sa hon och vissade upp sina handleder.

Jag och Pattie log medlidsamt.

"Hur många gånger?" undrade Pattie, Sam gjorde en grimars.

"Du kommer hata mig" suckade hon.

"Hur kan jag hata dig när du gör mig son lycklig?" Jag log,

"Över tusen kanske" sa Sam med en enkel axel rykning, hon var vann id att folk udrade och det var en vardaglig grej för henne helt enkelt.

Pattie gjorde en grimas "stacka..."

"Säg det inte" sa Sam med ett litet leende.

Kenny´s perspektiv

"Hon får skydd av oss" sa polisen vid namn Minoo, "vi ska se till att de skyddas båda två" sa hon med ett alvarligt leende.

"Du får förstås också hjälpa till" fyllde Henrik i.

"Vi har möte har i morgon bitti klockan 8, ta med dig Scooter och Pattie och Nina" la Anna till.

"Jag följer med ikväll och ska se till att Sam mår bra" sa Minoo, "du ansvarar för Justin" sa hon, jag och Minoo började gå tillbaka till dem andra, vi kom tillbaka in i rummet samtidigt som Justin och Scotter kom in.

"Sam, jag är din nya livvakt, Minoo" sa Minoo med ett litet leende, alla i hela rummet pustade ut och Justin kysste Sam länge.

Ett fans perspektiv.

Jag, Malin, Fanny, Moa och Alex satt och diskuterade "Satin" eller Sam Sweet´s och våran stora idol Justin Bieber´s förhållande.

Jag, Malin och Fanny tyckte att de var gulliga, och så länge Justin är lycklig är vi det.

Men Moa och Alex hatade det, eller i alla fall Sam, jag kommer ihåg när jag gjorde det, det jag gjort mot henne var helt obegripligt, och jag ångrade mig så! Jag kan inte fatta att jag gått så långt att jag lätt mig övertalas till att försöka mörde hennes bästis framför hennes ögon, jag är en hemsk människa!

"JAg har skickat ett hotbrev till henne" sa Moa plötsligt stolt.

"Du sa att du hade vad?" utbrast jag, Malin, Fanny och Alex förvånat.

"Äru helt dum i huvudet eller?!" utbrast Alex surt "Bara för att jag inte gillar att de är tillsammans beöver man ju inte hota henne! Du sårar ju Justin också!" Moa kollade ner i marken och såg ut att skämmas.

"Jag har snackat med hennes pappa också, han kommer förbjuda henne att träffa Justin, problemet löst!" sa hon med ett stort leende, jag stirrade på henne.

"Minns ni att jag sa att Sam var mobbad förut? Och att mobbarna försökte döda hennes bästis framför hennes ögon?" Alla nickade. "JAg var en av dem" de andra stirrade på mig "och det var hennes pappa som tvingade oss till det." alla leenden var borta.

"Moa, du tror att han ska förbjuda henne att träffa Justin?" Moa nickade tveksamt.

"Det är fel, Sam och hennes pappa har inte träffats på två år...sen det hände."

"Han tänker inte förbjuda henne att träffa Justin, han tänker göra det omöjligt för dem att träffa varandra genom att se till att båda dör"

Omg, typ ääääälskar mig själv för den här delen!

2011-10-22 @ 21:16:44 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 19

Stöna Inte, Stöna Inte, Stöna inte.....oh nej, guud, det var så sköt.....ett litet stön hördes över mina läppar och jag kände justin´s flina mot mina läppar.

"Snälla......Justin...Sluta" stönade jag tyst

"Vill du att jag fortsätter, babe" min kropp skrek ja men iställer drog jag upp han och vi fortsatte kyssas ivrigt och upphetsat, jag kände hans ena hand vandra uppåt och landade ovanpå mig bh, vra ben slingrade in sig i varandra och jag kände åter igen bullen mot insidan av mitt lår, och nu kunde jag inte hålla mig.

"Så Biebz är kåt?" viskade jag sexigt mot hans läppar.

Justin´s perspektiv.

Jag bet mig hårt i läppen och såg henne intensivt i ögonen. Sen lätt jag blicken vandra ner mot hennes läppar, hon flinade och kysste mig intensivt.

"Jag tar det som ett ja" viskade hon mot mina läppar. Jag fortsatte kyssa henne passionerat och vi särade båda på läpparna innan hon avbröt kyssen för att gäspa, vi brast båda två ut i skratt.

"Vet du?" undrade jag.

"Nej, eller det beror på" log hon och kröp in i min famn,

"Jag älskar dig" mumlade jag.

Sam´s perspektiv.

"Jag älskar dig" mumlade hann, jag drog efter andan innan jag la armarna om han hals och kysste han mjukt.

"Jag älskar dig med" mumlade jag mot hans läppar.

Hela min kropp fylldes med glädje rus, han hade nyss sagt att han älskade mig! Och jag hade sagt att jag älskade honom, kunde livet bli bättre?

Jag har den underbaraste pojkvännen som går att fina, jag har två bästa vänner och min tredje hade nyss vaknat från att ligga i koma i två år, jag har världens bästa "mamma" och om vi hoppar över delen om min familj, kan man nog säga att mitt liv är perfekt just nu.

Han log "Godnatt sötnos" mumlar han och kysste mig på pannan.

"Go´natt snygging" mumlar jag och känner att han drar mig tättare intill sig, sen somnade jag, men ett stort leende på läpparna och Justin i tankarna.

Det här med bilderna, jo det är så att jag har laggt till massa nya bilder till min dator (till iPhoto) men när jag sen ska ladda upp dem till bloggen syns dem inte bland mina bilder, störande nog, det har hänt förut men jag ska försöka fixa det så fort som möjligt!

2011-10-22 @ 09:30:28 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 18 part 2

"Han Är Justin Bieber" svarade jag.

Jag parkerade snabbt bilen och gick upp mot Justin´s hus, precis när jag skulle sätta fingret på ringklockan öppnades dörren och jag rykte till, dr stod en trött men sjuuukt sexig Bieber.

"Hey Hottie" sa han lie hest, ni vet sådär som man pratar när man är trött, han drog in mig i sin varma mysiga famn och jag la armarna om han.

"Jag har saknat dig" mumlade han, jag skrattade lågt.

"Vi sågs sist i morse, men har saknat dig med" logjag, jag drog in mig i huset och stängde dörren.

"Vad var det du ville prata om, Sweetie?" undrade han.

"Kan vi ta det där uppe?" frågade jag och drog av mig skorna.

"Klart" log han och sekunden efter hade han burit upp mig i sin famn, jag skrattade och minuten efter var vi uppe på hans rum.

"Du är knäpp" muttrade jag.

"Älsar dig emd" flinade han och la sig brevid mig på sängen, han la ena armen om mig och drog in mig i hans varma famn återigen.

"Här" mumlade jag och räkte han lappen. han läste den snabbt och såg sen upprört på mig.

"Vem?" väste han argt.

"Hon tjejen som kollade hitfullt på mig idag på stan" mumlade jag, han kysste mig intensivt innan han snabbt tog ett koert på lappen, skickade till kenny och Scooter och la sen ut den på twitter med texten

Det är är INTE okej.

Jag log och kysste han passionerat, han besvarade nöjt kysen och han kände hans tunga mot min underläpp, som om han fråga om han fick komma in, klart att man acksepterar det, om han till och med frågar! Hans händer vandrade ner till min rumpa och jag lätt mina händer smeka hans rygg under hans t-shirt, jag drog av den samtidigt som han drog av mig mitt linne.

Justin´s perspektiv

Jag drog av henne linnet samtigtigt som hon drog av mig min t-shirt, nu hade hon hot pants och vit-spets-bh på sig, Sam i bikini, jäwlar, när man ser det tror man inte att någon kan bli hetare, så ser man henne i bh, och upptäcker att man hade fel.

Våra läppar och tungor masserade varandra och våra händer åkte över varandras kroppar. Hon smekte min mage och lätt sedan sina händer leta sig upp till mitt hår, där de sedan stannade, min ena hand låg på hennes rumpa och jag pressade henne tättare intill mig. Jag kysste henne längs kinden ner mot halsen och letade efter hennes svaga punkt, jag hittade den, bakom hennes vänstra öra när jag började kyssa henne där hon suga lite lätt märkte jag hur upphetsad hon blev och hur hin försökte håla inne med stönen....

Vilket i sin tur bara gjord emig ännu mer upphetsad vilket gjorde att jag fortsatte...

Sam´s perspektiv

Stöna Inte, Stöna Inte, Stöna inte.....oh nej, guud, det var så sköt.....ett litet stön hördes över mina läppar och jag kände justin´s flina mot mina läppar.

"Snälla......Justin...Sluta" stönade jag tyst

"Så Biebz är kåt?" viskade jag sexigt mot hans läppar.

Ohh, vad hände rhär då?

Del 19 kommenr imon, samt blid till den här delen!<3

Love you guys!<3

2011-10-21 @ 23:43:41 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 18 part 1

"So, tell me everything"

Justin´s perspektiv.

Jag shoppade in i bilen efter en lång kväll i studion, jag kollade snabbt på klockan, halv ett, jag suckade, jag saknade värkligen Sam.

Min mobil vibererade och jag rycktes från mina tankar.

Från: MinAllraSötasteFlickvänSam<3

Jag ler stort och innan jag staratar bilen för att köra de tio minutrarna hem öppnar jag smset.

Hey snygging:P Jo...jag skulle behöva snacka med dig om en sak....helst nu på en gång, men ska sova hos Moll så det går inte, saknar dig! Kan vi ses imon?:)

Pussar Din<3

Jag log åt hennes sms, men jag fick en klump i magen, när tjejer behövde "snacka" brukade det aldrig vara något bra....men Sam var ju inte som vilken tjej som helst.

Jag började köra hem och för varje minut som gick kom jag bara på värre och värre saker som hon skulle vilja prata, precis när jag parkerat bilen kom jag på det.

Hon ville göra slut, jag tvär brommsa och slett upp mobilen.

Till: MinAllraSötasteFlickvänSam<3

Kan vi ses nu?:* Sakanr dig så mycke att jag inte kommer kunna sova, snäääälla?:d<3

Jag väntade spänt på svar.

Sam´s perspektiv.

"...och så drog jag mig ur för att jävlas" avslutade jag, min mobil vibererade,

"Från Justin" gissade Moll

"Hur..." började jag "Ditt leende" svarae Molly, jag nickade sakata.

"Awww" slank det ur mig när jag läst egnom vad han skrivit, vilket gjorde att Molly, bokstavligen slet mobilen ur handen på mig.

"aww, åk du" jag klarar mig, måste ändå sova om fem minuter, annars börjar det där alarmet pipa" sa hon med ett stort leende och en nick mot maskinen hon var kopplad till, jag log stort.

"Okej" sa jag o kramade om henne

Till: VäääääärldensSnyggastPojkvänJustin<3

Okej, ja, jag erkänner, jag har bytt nmn på han.

Är hos dig om fem, cya soon!<3

Svarade jag, jag gjorde en sängkyss åt Molly som hon fångade o satte på munnen.

"spara dem till Justin" flina hon, jag slrattade och gick ut ur rummet, på vägen till bilen ringde jag Nina.

"Hey" mumlade hon, förmodligen nyvaken eller konsentrerad på nått annat.

"Väckte jag dig?" undrade jag oroligt.

"Nejdå, jag kollar på tv, vem sover du hos?" undrade hon.

"Justin" svarade jag.

"Vem?!" utbrast hon och man hörde att hon stängt av tv:n i bakrunden.

"Min pojkvän Justin" upprepade jag och satte mig i bilen.

"Jag behöver väl inte ge dig en föreläsning om att ni måste använda skudd?" undrade hon lite frånvarande.

"haha, nej, du kan ta det lungt, vi har varit tillsammans i lite mindre än en vecka, eller kanske tio dar" skrattade jag

"Jag hade tänkt göra det för att vara jobbig, men det orkar jag inte, okej, över till viktigare saker än att skydda sig mot oönskade graviditerer, vet han?" undrade hon.

"Jo...ja, han vet allt, men inte att du finns" sa jag o startade bilen.

"Du, jag vill träffa pojken! Han kanske är värsta fula apan!" jag brats ut i skratt.

"Googla på justin Bieber, jag kan lova att han inte är ful!" flina jag.

"Är han du drjtar fulare än Justin Bieber?!" frågade hon förvirrat.

"Han Är Justin Bieber" svarade jag.

Wiiiiiho! Jag är bäst! Delade in den här delen i part 1 och part 2 för det är lättare att hoppa och tyckte det var ett bra slut!:) Jobbig jag är!<3 Ni får se Nina´s reaktion lite senare, men nu är det Justin som gäller för Sam, hoppas det löser sig!

2011-10-21 @ 23:28:03 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 17

Det är inte över än, han är MIN och jag kan döda för att få han

Jag rös till och gick ner till Nina.

"Nina, jag drar till Moll, behöver snacka med henne om en grej." sa jag och peka med tummen mot dörren.

"Okej, ring mig om du stannar borta längre än fyra" log hon och ksatade ett äpple mot mig, jag fångade det med ena handen och tog upp mina bil nycklar från bordet med den andra.

Jag drog på mig mina vita slitna comverse med ena handen och min skin jacka med den andra, jag rusade upp på migg ru och hämtade en väska, stoppa enr äpplet, mobilen, nycklarna, bilnycklarna och efter lite tvekan lappen.

Jag sprang ner för trappan igen och öppnade dörren.

"Kom ihåg att ringa om du blir sen!" ropade Nina.

"Lovar! Älskar dig Nina!" ropade jag tillbaka.

"Älskar dig med Sam." jag slängde igen dörren efter mig.

Löven hade redan börjat bli lite röda och oranga, shit redan, det var fortfarande varmit vissa dagar, men inte mer än 20, kanske 25, men det var ju ändå redan Septem...nej, Oktober, jag öppnade dörren till bilen och stände den efter mig. Jag satte i nycklarna till bilen och drog snabbt upp min iPhone.

Jag staratar bilen ocj kör mot sjukhuset, väl framme parkerar jag och hoppar ur bilen, jag drar upp min väska på axeln, jag låser bilen och tar upp mitt äpple ur väskan, jag bitter en bitt och öppnar dörren in till Sjukhuset.

"Molly Sweet?" frågar jag och tuggar på mitt öpple.

"Rum 120" svarade kvinnan med ett leende,

"har hon flyttats?" frågar jag förvånat, kvinnan kollar på sin dataskärm.

"Ja, hon är helt frisk, men vi vill kunna se till henne nån vecka till" svarade hon men hade fortfarande ögonen på skärmen.

"Okej" svarar jag med ett leende och går mot hissen, tre minuter senare står jag framför hennes dörr, jgag öppnar dörren och möts av en Molly med ett stort leende på läpparna.

"HEY! HUR GICK DET?" Ropar hon och kastar sig på mig, jag flinar

"Vadå?" flinar jag och duckar för ett slag, jag sätter mig snabbt på sängen och Moll stirrar på mig

"S.Ä.G" bokstaverar hon för mig.

"Well, han är ju inte direkt dålig på att strula" Molly kastar sig över mig

"Detaljer, tack!"

"Har jag något val?" frågar jag och försöker komma undan hennes grepp.

"Nänänä" säger hon, "nu säger du!"

"okej, okej okej! Men du, jag har en grej jag måste snacka med dig om..." jag kollade på lappen och suckade, innan jag väcklade upp den och gav den till Molly, hon höjde på ena ögon brynet mot mig och väcklade sakta upp lappen, hon läste snabbt.

"Fyfan" muttrar hon.

"Inte för att jag bryr mig men....." hon såg mig i ögonen.

"Vet Justin om....?" jag skakade på huvudet

"Inte än..." hon såg allvarligt på mig.

"Jag ska säga, tare lungt!" hon log mot mig.

"Asså, klockan är....halv tolv, men du fick ändå åka hit?" Molly kollade konstigt på mig innan hon sken upp.

"Ninna´s regler!" sa vi båda i mun på varandra innan vi brast ut i skratt.

"så här gör vi med den" säger Molly och gjorde lappen till en boll innan hon kastade iväg den, jag följde den med blicken innan den hamna på golvet.

"So, tell me everything"

Min dator e på dåligt humör så bilden kommer när den e glad igen:)

Edit: Bilden upp nu, bara ääääääääälskar den!

2011-10-21 @ 19:56:18 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 16

Jag gåt ut från sidan och kollar mig i spegeln igen.

Justin´s perspektiv

Jag följer Sam med blicken när hon kommer ut från badrummet, hon har bytt om till ett par blå jeans och en vit tröja, hon ler mot mig.

"Din tur Bieber" flinar hon, jag sätter mig upp kysser henne och går försvinner in på badrummet, jag drar på mig ett par jens och en beige tröja med en svart t-shirt under, jag fixar snabbt till håret och går ut till sam igen

"Hey snygging" ler hon mjukt och drar ner mig brevid sig jag ler mot henne och sekunden efter har jag hennes läppar emot mig.

"Vad sägs om en frukost på stan?" ler jag.

"Låter bra" säger hon och sätter sig upp "Vänta" hon försvinner in på badrummet och kommer ut en minut senare med lite smink och borstat hår.

Jag reser mig upp och tar hennes hand, vi går tillsammans ner för att åka till stan,

"Hej då mamma, vi åker till stan nu!" ropar jag och öppnar dörren, hon drar på sig ett par abllerina skor och drar upp sin vita väska på axeln.

Tio minuter senare parkerar jag bilen på en parjerings plats i stan, vi går ut och jag atr hennes hand, det finns ett litet med väldigt mysikt café en bi rhär ifrån, kanske fem minuters promenad.

Sam´s perspektiv

När vi kommer ut från Cafét så är det mer folk ute och går, ingen har lyckats hitta oss, konstigt, om man är tillsammans med Justin får man vänja sig med att aldrig vara ensam...okej, nästan aldrig.

Det kommer fram några fans och jag och Justin ler mot dem, de ler tillbaka, puuh, de värkar gilla oss

"Kan du singera den här?" undrara en tjej i vår ålder.

"Självklart" svarar justin och singerrar hans bok som tjejen håller fram, Justin tar den och singerar den snabbt och vant, nu har paparatzzizarna börjat få koll på var Justin, och jag, befiner oss, och det har börjat bli ganska mycket folk runt omkring oss, personer som går förbi stannar, tar kort och filmar, jag tar ett instinktivt steg närmare Justin när jag få en bitch blick från en tjej som har Justin´s annsikte på tröjan, jag fattar Justin´s hand och han kollar på mig, sen följer han min blick som stannar på tjejen som står och kollar hotfullt på mig, han drar mig snabbt intill sig, och vi börjar gå igen, folk följer efter, "justin, justin" alla skriker hans namn, och han drar mig tättare intill sig, nu, ätligen, jag ser bilen och sekunden efter sitter både jag och Justin trygt i bilen.

"shit" mumlar jag när jag ser tjejen som stått och kollat på mig, hon drar upp en lapp, men eftersom hon står ganska nära bilen ser jag inte vad det står, hon har skrivit med små bokstäver, det är en ganska knöglig lapp, det är en sån där rosa lapp, tjejen står kanske en meter från mitt fönster, och till min lättnad börjar Justin köra, men innan han fått upp förten tar tjejen ett steg fram och sätter fast lappen på min dörr, Justin märker ingen med han drar ner fönstret och tar lappen och lägger den i min väska, sen drar jag upp fönstert igen.

När Justin parkerar bilen utanför mitt hus le rjag mot han.

"Jag måste till studion" suckar han.

"Dte gör inget" ler jag.

"säker"

"säker" ler jag och kysser honom, jag öppnar dörren och springer upp mot förren, jag vinkar till Justin och ser han åka iväg, jag springer upp på mitt rum.

"Sam? Är du hemma?" ropar Nina från neder våningen. Ja, juste, jag kanske glömde säga det till er, och Justin...alltså, jag har en mamma....det är inte min riktiga mamma, men, hon heter Nina, jag träffade henne för ett år sen, hon är femton år äldre än mig och den ända familj jag har.

"ja!" ropar jag tillbaka, "kommer ner strax" lägger jag till sen, jag drar upp lappen och läser vad det står.

Det är inte över än,han är MIN och jag kan döda för att få han

den här delen är till Hanna som ska opereras idag, hoppas det gick bra sötnos!<3

love ya'll<3

puss o kram en såååååå glad författare

2011-10-21 @ 14:24:00 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (2) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 15

Kanske en och en halv timme senare var jag klar, och när jag kom ut från prov rummet med kläder och hår fixat mötes jag av det vackraste jag någonsin sett.

"She so beutiful"

"Wow" mumlade jag igen, att hon kunde vara så vacker.

Hon log blygt mot mig, hon var magiskt vacker.....

"Justin, stäng munnen" Ryan, han hade en störrande förmåga att alltid förstöra saker.

"Hrm..." mumla jag, Sam skrattade gulligt och jag log stort mot henne.

"Jag hade ingen anning...." mumla jag, hon såg förundrat på mig "...om att sådan skönhet exesterade"

Hon tittade generat ner i golvet.

"ska du säga..." mumlade hon och jag såg att hennes kinder färgat röda, jag log mot henne och hon besvarade generat leendet.

"Limon är här, Bieber" hörde jag Kennys välbekanta röst ropa, jag log mot Sam och räckte henne min hand.

"Vart är det vi ska egentligen?" log hon och fattade min hand.

"Vanty Fair Party" log jag.

"och jag går ditt som din...?" undrade hon, jag kollade tveksamt på Kenny, han nickade, nästan omärkligt, men det var ett tecken, han sa att det var okej, att Sam och jag skulle gå ditt som ett par, det hade ändå redan kommit ut bilder på oss.

"Som min flickvän" log jag, hon tog ett steg och jag följde efter, Kenny hjälpte oss till bilen, eftersom mina fans på något sätt hade fått reda på var vi var. Jag la armen beskydande om Sams axlar och vi kom oskadda till bilen. Kenny öppnade dörren åt henne och hon hoppade in och sen jag.

Sam´s perpektiv.

När Justin klev ut ur bilen med mig vid sin sida, hade han tagit min hand och let mot mig, då hade det brutit ut, blixtarna, frågorna, skriken, gråten. Jag hade varit på några sådana här Event förut, men det här var stort.

"Justin, Justin! VI ÄLSKAR DIG!" skriker hans fans, han ler mot paparatzzizarna, Justin stannar och lägger en arm om min midja.

Paparatzzizarna börjar att ta ännu fler kort och jag blir i stort sätt bländad. Det kommer fram en kvinna i kanske 40 års åldern, hon ler mot oss och frågar.

"Hej Justin, skulle du vilja ställa upp på en interjuv?" det kommer fram en kille med en film kamera som börjar filma oss.

"Visst" ler Justin.

"Hur länge har ni dejtat?"

"Ehm...." Justin kollar på mig "Några veckor" säger han sen med ett leende.

"Hur träffades ni?"

"Jadu..." justin flinar och kollar på mig "man kan väll säga att....hum...." jag skratta

"Man kan inte riktigt säga att jag gillade honom från första början"

"Jaså? Inte kärlek vid första ögonkastet dårå?"

"Kind of"

"Vad var det som gjorde att du fick henne på fall då?" jag skratta,

"Asså, hon var lite av en hetaer när vi först träffades"

"Och sen?" reporten lyfte på ögonbryen, som om det skulle ha hänt nått...ja, ni fattar...

"Han vissade en annan sida av sig själv" log jag, reporten nicka

"Men nu måste vi nog gå"

"Ha en fortsatt trevlig kväll."

Kankske en halv timme senare har vi kommit in i det stora huset där festen är, jag får syn på två välbekante ansikten som ler stort mot mig, jag springer fram och vi kramar varandra länge.

"Shit vad jag har saknat er!" utbrister jag med ett leende.

"Vi har saknat dig med Sam" jag vänder mig om och möts av en förvånad Justin.

"Känner ni varandra?" frågar han förvånat.

"Frågan är hur ni känner varandra?!" frågar Mile´s lika förvånat

"Väntaväntavänta" utbrister Dem "Är ni? Jag menar?! Awww" jag brister ut i skratt, så typiskt Dem. Justin skrattar och tar min hand.

"Så, din första pojkvän, grattis" flinar Mile´s.

"Och Justin, det är här mina bästa vänner, Miely och Demi" ler jag. "förutom Molly dårå."

"Okej" säger han och kollar på oss, jag skrattar "Du fattar inte ett skit, eller hur?"

"Nae"

Justin´s perspektiv

Jag öppnar dörren åt henne och hon går in, jag följer efter henne och drar snabbt av mig skrona vilket hon redan gjort, jag ler mot henne och kysser henne sen.

"Tack för att jag fick följa med" mumlar hon mot mina läppar.

"Tack för att du ville följa med" mumlade jag mot hennes läppar och kysste henne intensvivare.

Hon log mot mig och besvarade.

"Jag måste byta om" flinade hon sen och drog upp sin väska över axeln, jag tog hennes hand och lede in henne til mitt rum. Sam fösvann in på badrummet och jag drog av mig mina byxor och satte sen på mig ett par mjukis byxor, sen drog jag av mig tröjan, just då kom Sam ut.

"Det gör inte mig nått om du inte har på dig nån tröja" flina hon och satte sig på sängen.

jag skrattade och drog på mig en tröja och satte mig sen brevid henne jag vände mig mot henne och kysste henne passionerat hon besvarade kyssen jag drog ner henne i sängen och vi fortsatte kyssas, jag avslutade kyssen och bet mig i läppen för att stilla mig lite, Sam flinade mot mig och drog ner mig igen. Hon kysste mig igen och särade sakta på läpparna, delad andning, vi rullade runt och nu låg hon överest, jag kysste henne intensivare och våra tungspätsar nuddade varandra. Jag flinade mot hennes läppar och vi rullade runt igen, hennes händer landade runt min nacke, hon kysste min hals och jag lätt mina händer vandra ner till hennes rumpa jag drog upp henne litte och hon kysste mig ivrigt, våra tungor mötes och jag lätt min tunga vandra in i hennes mun och hon lätt sin vandra in i hennes mun, hon lät sin ena hand smeka min rygg innanför min t-shirt och kysste mig intensivare. Hon drog av mig min t-shirt och smekte min mage.

Sam´s perspektiv

Jag kände en bulla mot mitt lår och flinade mot Jutin´s läppar jag smekte hans mage och jag kände att hans händer vandrade uppåt, han drog upp mig lite med hjälp av hans händer på min rumpa, han läppar flyttade sg från min mun ner till min kind och vidare ner till min hals, han sög lite ocg jag flinade och kysste honom på läpparna igen.

"Go´natt" flinade jag och kysste han en sista gång, jag kände för att jävlas lite.....

"Fan dig sötnos" muttra han och besvarade mig kyss, sen drog han in mig i sin famn och viskade "du är bäst, sov sött" jag log och kysste han en sista gång "du är bättre" mumlade jag innan jag somnade i Justin´s famn.

Jag vaknade av att Justin pussade mig på kinden, bästa sättet att vakna på, jag log.

"Go´Morgon hottie" log Justin mot mig

"Morning" flinade jag och reste mig upp,

"Nää, en litet stund till?" bad Justin med sitt pupyface

"Fan dig" muttrade jag och han drog ner mig i sin famn igen. Jag log mot honom och gossade in mig i hans famn.

En halv timme senare gick jag upp, Justin låg kvar i sängen och kollade på mig, jag gick in i badrummet och kollade mig i spegeln.

"FAN JUSTIN!" skrek jag

"Kunde du inte ha gjort ett litete mindre sugmärke?! muttra jag, jag hörde Justin´s skratt från sov rummet, jag suckade, typiskt han.

Justin Bieber, 17, sågs igår på Vanty Fair Party, tillsammans med flickvännen Sam Sweet, 18.

Sjärnorna har efter ett kortare förhållande valt att gå ut med sitt förhållande, eftersom ingen av dem tycker om att ljuga för sina fans.

Vi frågade flickidolen om en interjuv och han svarade att det gick jätte bra.

Så, Justin, vem är denna skönhet som som står brevid dig?

Jo, det är min underbara flickvän Sam. Han ler när han säger det och Sam tittar generat ner i marken.

Ni har valt att gå ut med det efter ganska kort tid varför?

Inegn av oss gillar att ljuga, och att inte gå ut med det brukar bara orsaka problem.

Okej.

Jag gåt ut från sidan och kollar mig i spegeln igen.

Så jääääwla stolt, hehe, nejmen vad tycks?

2011-10-20 @ 18:40:35 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (2) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 14

"Ehm, jag skulle hem till Catlin, vi träffades på vägen ditt, han var med Chris, Chaz och Ryan, jag var inte direkt trevlig" det sista sa jag lite lägre, jag skulle precis fortsätta prata när jag såg att det såg två tjejer

och kollade på oss, och de såg inte direkt trevliga ut.

"Äre du som är Sam?" frågade en av dem hårt när de kommit fram till vårt bord. Jag höjde på ögon brynen, jag hade blivit mobbad, och det hade varit värre än det här, kan man lungt säga! "Vilken Sam tänker du på?" frågade jag o tog lungt en klunk av min latte, jag skulle nog kunna få dem där tjejerna att inse att det inte var någon idé att mucka med mig. "Den som är tillsammans med Justin Bieber, MIN MAN! Och som ser ut precis som du!" sa den Andra och visade en bild på mig och Justin, jag skrattade, ofta de hade en bild på mig och Justin i SIN väska, så desperat. "Nä, då har du nog hittat fel" flina jag, tjejerna himlade med ögonen.

"Du ska hålla dig borta från Justin FATTAR DU DET DIN JÄVLA HORA!" jag började garva

"Tror du ärligt att det där ska knääcka mig? Att jag ska börja gråta? Jag dejtar vem jag vill, okej?" sa jag mjukt men övertalande, tjejerna stirrade på mig innan en av dem tog ett steg fram

"Du rör inte MIN Justin, fattar du det?" sa hon hotfullt, jag log retsamt "jag kan lova att inte röra din Justin, men jag kan inte lova att han inte rör mig" flina jag, tjejerna stirrade på mig.

"TAR HAN PÅ DIG?" utbrast dem, jag skratta lågt "jag kan inte lova något" flina jag och reste mig upp, "om du ursäktar ska jag och Molly shoppa nu, men dte var trevligt att träffa er, och ni ska veta att Justin värkligen älskar sina fans" log jag och tog min väska "kommer du Moll?" log jag vänd mot Molly.

"Klart" log hon och reste sig upp och tog sin väska.

"Och hurrni tjejer" sa jag och vände mig mot tjejerna igen "Justin gillar inte när man är elak mot dem som står han nära" sa jag och krokade arm med Molly, vi gick ut ur fiket med var sitt stort leende på läpparna.

Vi gick om kring kanske hela dan och skrattade, snackade, shoppade och skrattade lite mer, jag kolla på klockan och får ett sms från Justin

Från Justin<3

Hey sexy!:* hehe, jag hämtar dig klockan 5 hos dig, be redy!<3vi ska på ett event, så jag hämtar dig så åker vi till min stylist sen!<3

Jag log och svarade

Till Justin<3

Tjoo hottie!:) Kom du, jag är klar!<3

Svarade jag, "Molly, jag måste dra, klockan är redan 4, och Justin kommer klockan 5" log jag stort

"Aww, du är värkligen kär sötnos!" log hon

"Hehe, antar det," log jag, vi tog min bil hem till mig, allt kändes som vanligt, men jag visste att när Justin kom skulle hon tillbaka till sjukhuset.

Vi åt lite och hade kul, allt var precis som det alltid varit, klockan närmade sig 5 och jag fixa snabbt en väska med lite grejer och lagom till att jag var klar ringde det på dörren, en Taxi hade hämtat upp Molly ungefär tio minuter tidigare, eftersom de ringt från sjukhuset och sagt att hon var tvungen att komma till baka, vi hade sagt hejdå, och jag insåg plötsligt hur mycket hon betyde för mig, och hur mycket jag saknat henne. Hon var, precis som Miley och Demi min bästa vän, hon hade stöttat och skyddat mig, och jag var så glad över att jag hade henne, det hade alltid varit jag, Mille och Dem, med nu var det jag, Moll, Mile och Dem, och jag ville värkligen att de skulle träffa varandra.

Jag rykte till när jag hörde ringklockan ringa igen, och jag sprang och öppnade dörren, när jag såg Justins ansikte på andra sidan dörren sprack mitt ansikte upp i ett sort leende.

"Hey shawty" log jag

"Hi" log jag, han tog ett steg fram och sekunden sneare var jag i hans, varma härliga famn.

"Redo?" log han

"Klart" flina jag, jag drog på mig mina skor och drog upp min väska över axeln, han tog min hand och vi gick ut till hans bil.

Justin´s perpsektiv

Jag la handen på hennes lår medans jag körde mot min stylist, hon log mot mig, jag har aldrig trott på kärlek vid första ögon kastet, sen träffade jag henne, det är ungefär en på tusen att jag skulle träffa en heater som skulle bli kär i mig....och att jag skulle bli kär i henne. Och vad var det som gjorde att hon ville vara tillsammans med mig? Vad gjorde att jag förkänade henne, jag var i allafall sjukt glad att hon ville ha mig.

Tio minuter senare parkerade jag bilen utanför en styling studio i mitten av Atlanta, jag hoppade ur bilen och gick runt och öppnade dörren till henne precis när hon skulle öppna dörren själv, hon log mot mig och jag tog hennes hand och vi gick tillsammans in i studion.

"Yo Justin!" ropade Ryan

"Hey man" ropa jag och vi gjorde vårat handslag.

"So, är det den är snygging du ska ha med dig idag?" flinade han, jag skrattade,

"Yes, det här är min flickvän Sam" log jag, jag hade aldrig sagt det förut, men det kändes sköt att ha det sagt, hon kollade snabbt och mig och kysste mig sen, jag log mot henne.

"Okej, Sam du följer med Linn och Justin du följer med mig."

Kanske en och en halv timme senare var jag klar, och när jag kom ut från prov rummet med kläder och hår fixat mötes jag av det vackraste jag någonsin sett.

"W.O.W" mumlade jag.

Så? Vad tycks? Börjar skriva på nästa del nu! Ni får den imon eller i överrmorgon, men ni vet, med mig vet man aldrig!

2011-10-19 @ 14:04:44 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 13 part 2

Är faktiskt riktigt besviken på er.

Jag älskar er, men att se att jag har 24 unika besökare men ingen av dem har kommenterat gör ont, kanske ska sluta skriva, ni värkar ju inte bry er, det ör bara en kommenter EN!

Det är inte jobbigt, för att få som man vill måste man kämpa, fråga mig, jag har fått kämpa hela livet.

Men nu ska ni få eran del, eftersom min statestik sjunker:(

Lär er av det här.

"puss" svarade han

"puss" sa jag och la på innan jag gick in i Moll´s rum.

"hey" log jag o gick och krama om henne.

"tja" log hon och besvara kramen "idag får jag gå ut för första gången på.....två år!" sa hon förväntans fullt.

"haha, tänkte väl det, tog med mig lite kläder till dig, tror du glömmde dem hos mig nån gång." log jag "OMG! Älskar dig, har inte haft egna kläder på...."

"Två år" avbröt jag. "här" sa jag sne och gav henne kläderna

"tack" log hon och jag hjälpte henne upp ur sängen, och hon gick in på badrummet för att byta om.

Jag såg mig om kring i rummet

Molly.

Jag log mot Molly.

"Lika vacker som alltid" log jag. Hon flina mot mig

"och du är lika snygg som alltid, so tell me, hur går det med Justin?" flina hon

"skärp dig!" fnös jag "kom nu, vi går ut!" hon nicka ivrigt och drog på sig sina skor. Jag flina åt henne och drog upp min väska över axeln, vi gick ut ur sjukhuset, vi hoppade in i min bil och körde mot mitten av Atl, stans City. Jag parkerde på en stor parkering och vi gick mot ett litet Starbucks som låg en liten bit från parkeringen.

På vägen dit tog några foton, och jag såg några paparatzziz, om det var för mina vunna tävlingar, att min pappa försökt mörda min bästis framför mig eller min farliga tabbe på sjukhuset visste jag inte, shit the same!

Molly öppnade dörren och vi gick in, även här riktades många blickar mot oss, vi gick fram och bästellde varsin latte, sen gick vi och satte oss på en av borden på utesärviringen.

"Såååååååååå" sa Molly med ett elakt flin "Tell me everything!" sa hon med tindrande ögon, och jag sucka.

"Du vet att jag hatar att ha tjej-snack" muttra jag.

"haha, jag vet, men nu kommer du inte undan!" flina hon.

"fan också" muttra jag.

"Eyy! Va lite snäll, du har inte haft nån kille förut, plus att jag varit totalt off de senaste åren!" flina hon.

"okejrå" sucka jag.

"yaaay!" utbrast hon glatt. "sååå, hur träffades du och Justin?" sa hon ivrigt.

"Ehm, jag skulle he till Catlin, vi träffades på vägen ditt, han var med Chris, Chaz och Ryan, jag var inte direkt trevlig" det sista sa jag lite lägre, jag skulle precis fortsätta prata när jag såg att det såg två tjejer och kollade på oss, och de såg inte direkt trevliga ut.

Hoppas ni gillar det

//Eran ledsna och besvikna författare.

2011-10-16 @ 10:55:08 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (2) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 13 part 1

Jag tryckte nöjt på skicka och gick in i min garderob för att välja kläder, det blev ett par gråa baggy chinos och en bech magtröja med ett rött mönster på, ja satte upp mitt svarats hår i en stor lös bulle och drog fram mina vita supras. Ja tog min lilla oraga skin väska o la mer min vita iPhone, sen gick ja in i badrummet o satte på lite maskara och rött läpstift, sen gick jag tillbaka till mitt rum och hämtade mina skor och tog ett stort fjäder örghänge o satte i ena örsnibben, sen tog jag skorna i handen och sprang ner till köket, tog bil nycklarna, jag gick ut i hallen, drog på mig skorna och gick ut till bilen.

Sam´s perspektiv

Jag satte mig i bilen och började köra till sjukhuset, jag satte på radion och Justin's låt, baby, strömmade ur högtalarna, jag rös till och byte snabbt, nu tänker ni säkert, gud, hon älskar han inte! Men jo, det gör jag, det gör jag verkligen, jag älskar Justin, men jag tänker inte helt plötsligt börja gilla hans musik bara för at vi är tillsammans, eller är vi det? Är jag och Justin ett vi? Av någon andlednig så sa en del av mig att jag skulle sluta, att jag bara skulle bli sårad, men det var som att cyckla, du belv sårad, du fick skrap sår på knäna, men det bar bara att hoppa upp på cyckeln igen.

Jag körde ut på motorvägen och nynade med till låten som nu spelades, 6 fott 7 foot med Lil Wayne, han var riktigt bra, en av dem få artister jag gillar faktiskt.

Jag parkerade bilen och gick mot sjukhuset. Jag öppnade dörren och gick mot reseptionen.

"Hej, villket rum ligger Molly Sweet i?" log jag vänligt mot reseptionisten.

"Ehm, vänta, jag ska kolla" log hon, jag granskade henne, hon var kanske runt 20, hon hade långt brunt hår uppsatt i en lång häst svans, gröna ögon. Ganska hårt sminkade ögon och en persing i läppen, hon började kanppa in något på datorn, jag kollade på henne och såg ett välbekant namn på hennes blåa munkjacka, Justin Bieber.

Ett leende spred sig på mina läppar och passande nog ringde ingen annan än, jo, Justin.

Jah tog diskret upp mobilen och svarade,

"Hey sweetie" sa Justin i andra änden och jag hörde att han log.

"Hey, bieber" log jag och insåg försent mitt misstag, tjejen stirrade på mig med stora ögon, ajdå.....

"Du, det hände ne liten grej kan jag ringa tillbaka om nån minut?"

"självklart shawty" svarade han, jag log och la på.

"Vem är du?" tjejens blick var näst intill läskig och hon stirrade på mig.

"Ehm....min pojkvän, tror jag" mumlade jag närvöst, snälla hoppa inte på mig, snälla hoppa inte på mig, bad jag tyst för mig själv.

"Vilket rum var det?"

"242, intensiv vården" sa hon chockat. Jag log mot henne och gick mot hissen, jag hade gjort en stor, och farlig tabbe.

Jag gick in i hissen och drog upp min iPhone och tryckte på Justin´s kontakt, tryckte på ring och satte telefonen mot örat.

"Justin is talking!" sa han med konstgjord röst, jag jag började skratta

"Hey, jag trodde jag ringde till min kille, måste ringt fel" flina jag

"Hum.....Din kille is talking" svara han

"oj, vad bra, frölåt för förut....asså, råka säga bieber, som du kanske hörde, hon som stod framför mig var ett fan och såg ut att kunna döda för att få tag på min mobil"

"haha, ja, de är ganska ihärdiga"

"jadu...det kan man säga, men är hos Molly nu, måste gå"

"puss" svarade han

"puss" sa jag och la på innan jag gick in i Moll´s rum.

part 2 kommer imon!

2011-10-06 @ 18:16:32 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (6) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 12

När jag ätit en macka och brostat tänderna.....gick ja upp för att svara.

Sam's perspektiv

Jag började fundera på vad jag skulle skriva medans jag gick upp för trappan, jag klickade upp rutan för att skriva ett nytt sms....

Kort jag vet! Men är ändå något, förlåt för att ja inte har fixat allt men bloggar från mobilen, så kan inte redigera!

2011-10-01 @ 09:20:14 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-del 11

"Justin antar jag?" finar Molly och blinka med ögat åt mig. "Om du inte hade legat i koma i två år hade jag slagit ner dig" muttrar jag och Justin skratta och drog in mig i in famn. "Du ska veta att ingen kille har fått göra så där tidigare" ler hon "Du måste betyda mycke för henne, och så länge hon e lycklig, är jag det" säger hon med ett ömt leende. "jag antar det är bra poäng?" undrar Justin med ett leende. "Det bästa" svarar jag och kysser honom. "Here jävlar! Sist en kille kysste dig fick han en jävla massa blå märken, vad ar du gjort med henne Justin?"

Justin´s perspektiv

"Man är ju bäst!" de båda börjar skratta "Men när från du komma hem?" undrar Sam och sätter sig på Molly´s sängkant. "Jag vet inte riktigt, om en vekca tror jag, men du får väl underhålla dig med Justin....hum....det där lät fel" svara Molly, och jag flina "Inte för att jag och nått emot att underhålla henne" sa jag flirtigt och satte mig brevid henne på sängkanetn... Molly flinade mot oss "aww, ung kärlek!" Sam slog till henne löst på armen, jag ja log, hon måste verkligen ha sakat en vän. Det kommer in en doktor i rummet som säger "Nu måste ni tyvärr gå, nu när hon äntligen vaknat så måste hon få vila också" Sam nickar tveksamt, "Okej, vi ses imorgon Moll" log hon och kramar om henne "NEj nej, jag klarar mig, va med Justin du!"

"Jag kommer! Vi har myyyyyyyyycket att prata om, any way!"

Jag log mot dem.... "ska vi gå, Sam?"

"Sure" ler hon mot mig.

Hon kramar om Molly innan hon tar min hand och vi går ut genom dörren till Mollys sjukhusrum med ett

"hejdå".

Sam´s perspektiv

Jag vaknar av ett ljud från min mobil, sms.

Jag satte mig upp och sträkte mig till natt-tygsbordet för att ta min mobil.

Två nya sms, ett från Mile´s och ett från, mitt hjärta börjar slå snabbare när jag ser hans namn, Justin.

Jag öppnade snabbt det från Miley

//Hey Sötnos, längesen man hörde nått ifrån dig, jag och Dem har bokat en vecka till New York, kompisresa!:D<3

Eru på? Va år sen vi tre sågs!

Love Mile´s//

jag skrev ett snabbt svar

//Ofc bby! Ringer dig imon, bra?<3 Love Sam//

Jag tog ett djupt andetag och öppnade det från Justin....

//Hey shawty, elr får ja kalla dig det? Iaf, har en phooto shoot ida, men är ledig ikväll, får man bjuda dig på en middag? Kram J<3//

Jag log åt smset och började fundera på ett svar medans jag gick jner för att äta frukost.....jag ville ju inte verka för på.....

När jag ätit en macka och brostat tänderna.....gick ja upp för att svara.

Ska kommer nytt kapitel i helgen, bloggar från mobilen nu! puss!

2011-09-30 @ 16:53:01 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-del 10

"jag saknar dig......jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig längre......men.....ehm...jag har träffat någon.....Justin.....han, han får mig att känna så som jag aldrig gjort...utan han hade jag.....hum...varit död nu.....jag vet inte hur jag ska få honom att förstå hur jg känner för honom, han får mig att känna som om jag inte har en ända sorg, som om att allt var bra, som om jag faktiskt kanske har en familj, som om mitt liv är lite noralt....som om jag aldrig skadat mig själv....och han får mig att känna mig....lycklig......lyckigare än jg någonsin kännt mig.....jag önskar bara att du var här, att jag kunde prata med dig....att du kunde vara hos mig....och om du inte vaknar idag....så.....så kommer dem dra ur pluggen......snälla, vakna.......jag vet inte om du hör mig...men jag vet att jag alltid kommer älska dig......"

Molly´s perspektiv

Jag känder sakta att mina ben nuddar något, det kom från fötterna, benen, midjan, överkroppen, armarna, händerna, huvudet, och så hela kroppen.

Jag känder ett starkt ljus komma mot mig, och jag förstår att det var nu jag måste välja, liv eller död.

Jag konsentrerade mig allt jag kunde och öppnade sakta sakta ögonen....

Sam´s perspektiv

Jag ser hennes ögon röra på sig och flämtar till, högt, så sekunden senare kommer Justin in i rummet med ett oroligt ansikts utryck, jag pressar fram ett leende och tittar spänt på henne.

Jag ser att hon sakta öppnar ögonen och jag kastar mig på knappen som jag fått instruktioner om, varje gång jag varit här, att göra om något hände.....

Sekunden senare väler det in doktorer och sköterskor så jag och Justin fick ställa oss platt mot vägen för att inte bli mos...

Jag hör en massa flämtningar som "otroligt" och "fantasktiskt"

Och sen vände det sig en doktor mot mig och Justin och sa,

"vi lämnar er ifred" och med det töms hela rummet på folk, och på sängen ligger en leende Molly, med öppna ögon.

Jag ger Justin en blick och han nickar och försvinner han med, jag vänder mig om mot Molly igen och ger henne ett milt leende sentar jag ett steg fram och gav henne en lång kram...

"Fan vad jag här saknat dig" mumlar jag och känner att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna längre, så jag låter dem rinna..

"Jag har saknat dig mer....jag trodde faktiskt du get upp ett tag" mumlar Molly, jag ler mot henne.

"Varför trodde du det?" viskar jag tyst......

"Du sluta komma" mumlar hon...

"Så du hörde mig?" ler jag..

"Klart jag gjorde, men nu vill jag faktiskt träffa den där Justin, jag måste veta om han är så bra som du säger....jag måste faktiskt gokäna han!" flinar hon

"Du är dig lik!" muttrar jag...

"Han sitter där ute" mumla jag..

"Men se till att han kommer hit då! Jag måste fan se så att du inte bara är en kärlekskrank tonåring!" flinar hon igen, jag ler mot henne, "vänta" säger jag och går mot dörren...

"Justin?" undrar jag och får ett bländande leende som svar...

"Ja, shawty?" ler han igen som svar...

"Hon vill träffa dig" säger jag...

"Varför?" flinar han

"Hon måste godkäna dig" flinar jag, och håller upp dörren åt han.

Han flinar mot mig...och vi går in....

"Justin antar jag?" finar Molly och blinka med ögat åt mig.

"Om du inte hade legat i koma i två år hade jag slagit ner dig" muttrar jag och Justin skratta och drog in mig i in famn.

"Du ska veta att ingen kille har fått göra så där tidigare" ler hon

"Du måste betyda mycke för henne, och så länge hon e lycklig, är jag det" säger hon med ett ömt leende.

"jag antar det är bra poäng?" undrar Justin med ett leende.

"Det bästa" svarar jag och kysser honom.

"Here jävlar! Sist en kille kysste dig fick han en jävla massa blå märken, vad ar du gjort med henne Justin?"

Aww! Så gulligt!

Okej, seriöst, sju kommentarer för nästa!

2011-09-18 @ 10:29:04 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (0) Trackbacks ()

Like You More Than I Can Admit To Myself-del 9

”Aldrig mer, okej?” frågar jag henne allvarligt

”Aldrig mer, så länge jag är lycklig....” då kom en läkare ut ur Molly´s rum och säger

”Någon söker dig” och håller upp dörren till Sam.

Sam´s perspektiv

Jag gick sakta in genom dörren, jag va säker på att det var en läkare, eller kanske en av hennes föreldrar...jag suckade och tog sista steget, innan jag stängde dörren efter mig skickade jag en sista orolig blick till Justin, som svarade med ett snällt leende.....

jag stängde dörren bakom mig och vände mig om och var bäred på att se ännu sorgset annsikte men när jag vände mig om satt de ingen på besöks stolen.....men vem skulle jag träffa då? Om inte....jag vände mih hoppfult mot Molly´s säng, men hon låg lika still som alltid, jag satte mig med en suck på besöks stolen, jag tog hennes hand......

Molly´s perspektiv

Jag hörde en dörr som öppnades, det var Dr.Harrison som lämnade rummet, efter dagens provtagning, jag hade lärt mig alla´s rutiner, men en sak oroade mig, efter månader, kanske år i detta murker hade man börjat vänja sig, Sam brukade komma hit varje dag, när det var skola, och hon satt oftast här och pratade med mig hela helgerna....hon bärettade för mig om hennes....självmordsförsök och att hon inte hede varit här oroade mig, kunde hon ha gett upp....?

lötsligt hörde jag att dörren öppnades och stängdes igen.....sen blev det tyst....sedan några steg......sedan en duns när någon sätter sig på en stol, och sedan en röst....

Kände att jag var tvungen att sluta den här delen här, skulle bli för mycket känslor på en gång annars!

Nästa del kommer ikväll eller på söndag!

2011-09-02 @ 18:51:46 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (5) Trackbacks ()

Like You More Than I can Admit To Myself-Del 8

Sam´s Perspektiv

”Men bara som vän” suckar jag, det är väl klart, varför skulle han gilla någon som mig? Han har allt, varför skulle han kära ner sig i en patetisk kil-tjej som jag?

”Nej, mer än vän” ler han och lutar sig fram, och våra läppar möts.

Justin´s Perspektiv

”Men bara som vän” suckar hon tyst, precis som om hon hoppades på något annat, och då tar jag mod till mig och säger,

”Nej, mer än vän” med ett leende, och så gör jag det som jag velat göra sedan jag såg henne, jag lutar mig fram, och kysser henne ömt, och till min stora tillfredsställelse besvarar hon den, lika ömt, och jag tror ärligt att mitt hjärta ska hoppa ut ur mitt bröst.... Hon avslutar ömt kyssen och i den sekunden så öppnas hissdörrarna, och jag tar hennes hand och leder ut henne, när jag vänder mig om, så möts jag av ett leende, jag sätter mig ner på en av stolarna utanför rum 336, och drar ner henne i mitt knä, hon ler mot mig och lutar sig mot mitt bröst....

”Vill du fortfarande veta vad som hänt?” frågar hon....

”Klart jag vill! Varför skulle jag inte vilja det? Jag bryr mig verkligen sötaste...” hon tar ett djupt andetag som för att samla sig och börjar sedan.

”okej, jag kan börja nu medans vi väntar på att få gå in till Molly.....okej, det började för fyra år sedan, Molly var den populäraste tjejen i skolan, hon kunde få alla killar hon ville, hade de snyggaste kläderna och allt sådant, alla tjejer ville vara hennes bästis, men så valde hon mig, eller, vi fan varandra, jag, jag som åkte skateboard och trix cyklade, inte alls följde trenderna och var så självständigt att killarna inte ens vågade titta åt mitt hål, även fast många mer än gärna ville.....och så började det, de ”populära” eller, ja, de som hade rätt kläder och följde trenderna började mobba mig, de gjorde allt för att knäcka mig, men problemet är det, man kan inte bli mobbad om man inte tillåter sig att bli det, och det gjorde inte jag, slog någon mig så slog jag tillbaka liksom, och efter två år så gav de upp, trodde jag, som du kanske vet så är min mamma död så jag levde då ensam med min pappa, en kväll kom pappa på mig och min då varande pojkvän, när vi nästan hade sex, men det så blev det inte, för pappa kom på oss.....” jag var bara tvungen att avbryta henne...

”Så, du är oskuld?”

”Haha, ja, men låt mig nu fortsätta, pappa blev rasande och sen dess behandlade han mig helt annorlunda, plötsligt så började mobbarna igen, men den här gången mycket mycket värre, och plötsligt en dag så var Molly försvunnen, jag blev helt knäckt, eftersom hon var den ända jag hade, pappa hatade mig och hon var den ända i skolan som vågade prata med mig, och en dag när jag kom hem från skolan så var inte pappa hemma själv, alla mobbare var där, och Molly....” tårarna börjar rinna igen och jag kramar om henne lite hårdare.....”De försökte mörda Molly framför mina ögon, sen drog de bara....jag fick ring ambulansen själv.....och jag blev, eller är, precis som de ville, helt knäckt. Det var då allt började, Molly var helt, eller åtminstone halvt död, ingen trodde att hon skulle överleva, jag började skära mig, och jag gjorde en tatuering, jag har försökt begå själv mord över eller, onödigt att säga sifran, för många gånger, och varit nära att förblöda lika många, sedan dess har jag aldrig pratat med någon i min släkt, har tappat kontakten helt med pappa, det var två år sen jag såg honom...... och igår så.....sa läkarna att om hon inte vaknar idag så måste hon......avlivas.....”

”Och det var igår du försökte begå självmord?” säger jag och syftar på märket på hennes hals.....

”ja.....”

”Aldrig mer, okej?” frågar jag henne allvarligt

”Aldrig mer, så länge jag är lycklig....” då kom en läkare ut ur Molly´s rum och säger

”Någon söker dig” och håller upp dörren till Sam.

Puuh, så, nöjda? Skulle vilja att ni kommenterade mer, men det är väl inte för mycket bejärt? huh!

2011-08-22 @ 16:55:21 Permalink Like You More Than I Can Admit To Myself Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tidigare inlägg Nyare inlägg