Like You More Than I Can Admit To Myself-del 13 part 1
Jag tryckte nöjt på skicka och gick in i min garderob för att välja kläder, det blev ett par gråa baggy chinos och en bech magtröja med ett rött mönster på, ja satte upp mitt svarats hår i en stor lös bulle och drog fram mina vita supras. Ja tog min lilla oraga skin väska o la mer min vita iPhone, sen gick ja in i badrummet o satte på lite maskara och rött läpstift, sen gick jag tillbaka till mitt rum och hämtade mina skor och tog ett stort fjäder örghänge o satte i ena örsnibben, sen tog jag skorna i handen och sprang ner till köket, tog bil nycklarna, jag gick ut i hallen, drog på mig skorna och gick ut till bilen.
Sam´s perspektiv
Jag satte mig i bilen och började köra till sjukhuset, jag satte på radion och Justin's låt, baby, strömmade ur högtalarna, jag rös till och byte snabbt, nu tänker ni säkert, gud, hon älskar han inte! Men jo, det gör jag, det gör jag verkligen, jag älskar Justin, men jag tänker inte helt plötsligt börja gilla hans musik bara för at vi är tillsammans, eller är vi det? Är jag och Justin ett vi? Av någon andlednig så sa en del av mig att jag skulle sluta, att jag bara skulle bli sårad, men det var som att cyckla, du belv sårad, du fick skrap sår på knäna, men det bar bara att hoppa upp på cyckeln igen.
Jag körde ut på motorvägen och nynade med till låten som nu spelades, 6 fott 7 foot med Lil Wayne, han var riktigt bra, en av dem få artister jag gillar faktiskt.
Jag parkerade bilen och gick mot sjukhuset. Jag öppnade dörren och gick mot reseptionen.
"Hej, villket rum ligger Molly Sweet i?" log jag vänligt mot reseptionisten.
"Ehm, vänta, jag ska kolla" log hon, jag granskade henne, hon var kanske runt 20, hon hade långt brunt hår uppsatt i en lång häst svans, gröna ögon. Ganska hårt sminkade ögon och en persing i läppen, hon började kanppa in något på datorn, jag kollade på henne och såg ett välbekant namn på hennes blåa munkjacka, Justin Bieber.
Ett leende spred sig på mina läppar och passande nog ringde ingen annan än, jo, Justin.
Jah tog diskret upp mobilen och svarade,
"Hey sweetie" sa Justin i andra änden och jag hörde att han log.
"Hey, bieber" log jag och insåg försent mitt misstag, tjejen stirrade på mig med stora ögon, ajdå.....
"Du, det hände ne liten grej kan jag ringa tillbaka om nån minut?"
"självklart shawty" svarade han, jag log och la på.
"Vem är du?" tjejens blick var näst intill läskig och hon stirrade på mig.
"Ehm....min pojkvän, tror jag" mumlade jag närvöst, snälla hoppa inte på mig, snälla hoppa inte på mig, bad jag tyst för mig själv.
"Vilket rum var det?"
"242, intensiv vården" sa hon chockat. Jag log mot henne och gick mot hissen, jag hade gjort en stor, och farlig tabbe.
Jag gick in i hissen och drog upp min iPhone och tryckte på Justin´s kontakt, tryckte på ring och satte telefonen mot örat.
"Justin is talking!" sa han med konstgjord röst, jag jag började skratta
"Hey, jag trodde jag ringde till min kille, måste ringt fel" flina jag
"Hum.....Din kille is talking" svara han
"oj, vad bra, frölåt för förut....asså, råka säga bieber, som du kanske hörde, hon som stod framför mig var ett fan och såg ut att kunna döda för att få tag på min mobil"
"haha, ja, de är ganska ihärdiga"
"jadu...det kan man säga, men är hos Molly nu, måste gå"
"puss" svarade han
"puss" sa jag och la på innan jag gick in i Moll´s rum.
part 2 kommer imon!
Kommentarer
Postat av: johanna
jättebra :)
Postat av: Anonym
meeeeer
Postat av: JOsefin
grymt bra :) <3
Postat av: ebbab
braa :)
Postat av: Hanna
KOMMENTAR! SKRIV NU FÖR SJUTTON!!
Postat av: Madde
Mer nuuuu!! :D
Trackback
