It's Up 2 U.
Känner att jag bara måste skriva av mig lite.
Jag är så trött på allt.
Jag är så förbannat trött på att bli dissad.
Jag trodde att du var min bästa vän, men jag hade så fel.
Du finns kanske där för mig, men bara när du vet om att jag behöver det.
Jag trodde att du räddat mig, dragigt upp mig ur mörkret.
Men det var så jävla fel, för det är det andra som har.
Du vet redan för mycket om mig.
Saker som jag aldrig borde ha sagt, saker som ingen annan än du vet.
Jag vet inte om jag kan lita på dig längre.
Och är det inte så att en bästavän sätter man framför alla vänner?
Så varför är det inte så?
Jag är berädd att göra allt för dig.
Och jag kommer alltid finns där för dig till 100%,
Men även jag blir trött.
Veckorna går och ditt "jag älskar dig" blir färre och färre.
Betyder jag ens ett skit för dig?
Du väljer andra framför mig, hela tiden.
Du vill få bestämma, jag är jobbig, och en massa skit.
Jag kanske är tuff, och skulle kunna slå ner någon.
Men dina ord sårar, du har än en gång bevisat för mig att det är dumt att älska folk, att släppa dem nära.
Jag har återigen börjat tveka på kärleken.
Vad är jag för dig?
Jag stannar hos mina vänner tills de står på klippanskant, tils mitt tålamod tar slut.
Men då släpper jag taget och låter vännen falla ner för klippan.
Jag kan klippa av våran vänskap på två sekundet, tro mig, jag vet hur man gör, du skulle inte vara den första.
Jag vet vilka som är mina vänner och vilka som är mina fiender, men jag har ingen jävla aning om vad du är.
jag skulle kunna prata med dig, men du kommer med argument och vägrar lyssna.
Jag låter det rinna ut i sanden.
Jag är tuff står för det jag känner och vill, låt dig aldrig luras något annat.
Att du skulle kunna trycka ner mig, få mig göra som du vill.
Allt som händer är att jag ställer mig på dig och använder sig för att at mig till toppen igen.
Bara så att du vet.
Det är upp til dig nu.
Kommentarer
Trackback
