Matildas noveller - Love You More Than I Can Admit To Myself

Jag sprang ner för trappan och hamnade mitt i ett samtal mellan Kiddo och mamma.
"Så du sjunger?" undrar mamma.
"Jämt" skrattar Kiddo, hennes varma skratt får genast fjärilarna i magen att vakna till liv, typiskt mig.

Justin's perspektiv.

Jag sätter mig ner och fortsätter lyssna på deras samtal.

"Får man höra?" undrar mamma, Kiddo ler, och fjärilarna blir galnare, undra hur det skulle vara att kyssa henne?

Jag skakar snabbt av mig tanken, nej nej, hon är din vän.
Och hon har fortfarande pojkvän, Oscar, undra hur han mår...?
"Visst, jag har faktiskt en låt som ingen har hört..." hon skrattar och ger mig ett leende som får mig att smällta.
"Behöver du en gittar?" frågar mamma.
"Jepp, jag kommer snart" ler hon och springer upp för trappan, mamma kommer och sätter sig på stolen bredvid mig.
"Så biebez har kärat ner sig igen?" hon ler ömt mot mig, men flinar sedan retsamt.
Jag kollar generat ner i marken.
"Jao, antar det" mamma smeker mig över håret.
"Äntligen en tjej som kan stå för sig själv."
Vi hör steg i trappan och sekunden efter kommer Kidoo in genom dörren, hon ger oss en misstänksam blick innan hon sätter sig på stolen mitt emot mig.
"So, let us hear" flinar jag, hon skrattar mjukt och börjar sakta dra några accord på gittaren.
"Imagining you're far away
Just searching for the words to say
I feel it when you fall apart
Our lives are our greatest art

I don't wanna change your mind
Cuz I accept you for everything you are and will be
Stay here with me now

The only thing that our hearts are made of
Are the acts of forgiveness and love
The only thing real when push comes to shove
Are the acts of forgiveness and love
'Cause in the end no one loses or wins
The story begins again and again
With forgiveness and love

You don't ever have to read my mind
You can see it when you close your eyes
Don't believe it when you lose your faith
Another moment is a moment away

I can't tell you what the future holds
Or how to live
All I know is what feels right lights up my life again and again

The only thing that our hearts are made of
Are the acts of forgiveness and love
The only thing real when push comes to shove
Are the acts of forgiveness and love
'Cause in the end no one loses or wins
The story begins again and again
With forgiveness and love

Let's jump the sun
Let's find forever
Where does the time go?
Just live your life
You'll get another today, today, today
Forgiveness and love

'Cause in the end no one loses or wins
The story begins again and again
With forgiveness and love

Let's jump the sun...."

Jag drar djupt efter andan, hennes röst är lika vacker som hon, men det kanske är så, att rösten speglar människan?
"Åhh, Kiddo!" mamma ler stort, "Justin, du måste ta med henne till studion någon dag" Jga väcks ur mitt tänkande, skulle mycket heller vara kvar i mina fantasier om att kyssa Kiddo...
"Hallå? Justin?" mamma viftar med handen framför mig.
"Ehh, ja, självklart, jag ska ditt på onsdag" Kiddo ler.
"Bara om det är okej med er?"
"Som om du någonsin brytt dig" Kiddo brister ut i skratt,
"Kanske kanske inte" säger hon med ett mystiskt leende.

*

"Justin! Öppnar du?" ropar mamma från köket.
"Jepp" svarar jag och reser mig upp ur soffan, jag tar tag i Kiddo's hand och drar upp henne från soffan.
"Nej.." gnäller hon, men jag har redan dragigt ut henne i hallen.  Jag öppnar dörren och utanför står Gabbe och Julian, samt deras familjer, både Julian och Gabbe kollar gillande på Kiddo, som granskar dem misstänksamt medans vi gör vårat handslag. Deras föräldrar kramar om mig, och efter några, "vad stor du har blivit Justin" så försvinner dem ut till köket och min mamma.

Kiddo ler svagt mot mig och drar sedan upp sin mobil, hennes leende försvinner för att sedan komma tillbaka medans hon snabbt knappar in ett svar. "Vi går upp till mig" ler jag, killarna nickar och Kiddo följer bara efter.        "Snyggt jobbat där" flinar Julian tyst och dunkar mig i ryggen, "Va?" säger jag inteligent. "Tjejen, daah, hon är riktigt het" flinar Gabbe, jag sväljer, om det ändå vore så.

Kiddo's perspektiv.

Hey, hörde du var i Atl, möt mig vid Simmerwood parken kl halv 8, kan du? har lite grejer som jag lyckades få ut från eran bostad som din farsa lämnade, och....har lyckats få tag på...ja du vet, har info om din mamma också, kommer?

Jag suckade tungt, innan jag vant knappade in ett svar.

I'll be there.

Jag loggade snabbt in på twitter och skrev en tweet.

Justin's perspektiv

Jag såg Kiddos tweet och kollar upp,"Vart ska du?" "Jag ska träffa någon" säger hon bara innan hon ler mot oss och försvinenr in på sitt rum, hon kommer ut sekunden senare med en jacka över axeln. Vem är den här någon? Killarna kollar busigt på mig, "Meh, kom då! Vi måste veta vem det är! Hon kanske är otrogen!" säger Gabbe tyst med ett flin. "Gash, dö, vi är inte tillsammans, men kom igen, jag är lika nyfiken som ni på att se vad fan tjejen gör" Vi reser oss och springer ner för trappan, "vi drar ut!" skriker jag till mamma och sekunden efter är vi ute på den reda ganska mörka gatan.

*

Jag börjar gå och ser Kiddo en bit fram, och styr snabbt och vant stegen mot Simmerwodd parken som ligger fem minuter från mitt hus, väl framme går hon till den mörkare delen, hon stannar och drar upp mobilen, förmodligen kollar hon på klockan, hon suckar lättat och mycket riktigt, sekunden senare kommer en kile fram till henne, de kramar snabbt om varandra, i ljuset från gatlycktorna ser jag något jag inte räknat med. Kiddo tar emot en liten påse med vit pulver i, hon får en bunt papper och sedan en liten lapp, hon nickar sakta, jag hör att killen säger,  "gå fem minuter efter mig" återigen nickar hon, killen försvinner och jag och killarna får brotom hem, men jag kan inte få det ur huvudet, vem var killen. Och framför allt.

Vad är det för pulver i påsen?

Ja, jag är medveten om att det är lite muppat, men min data blir så ibland, går inte att fixa...:( hoppas det löser sig till nästa del! Nu ska jag på popping! Puuuus!