You Belong With Me - del 13
Jag var så lycklig tillsammans med Taylor. Hon var söt och glad rolig och generös. Vi hade så kul tillsammans. Jag älskade henne verkligen. Ja, jag hade känslor för henne. Och det kändes som att hon kände detsamma för mig. Jag satte på hennes senaste album Fearless. Hennes vackra och lugna röst fyllde hela rummet. Jag var lycklig, hon var min lycka. Jag älskade henne mer än det var möjligt. 
Jake:
Jag klarade inte av det här längre! Jag älskade henne, men jag måste göra något åt det. Jag ville ha ett seriöst förhållande. Jag ville kunna säga att hon är min fästmö. Nu vet jag vad jag måste göra...
Taylor ♂:
Jag och Selena gick runt på stan i LA. Vi var lyckliga. Jag gillade henne, men det funkade bara inte. Jag vet vad jag måste göra.
Taylor ♀:
Jag sa hejdå till Jake. Han kysste mig ömt och sa att det var viktigt att minnas och bevara. Jag log och han smekte min kind. Sedan vände han sig om och gick. Jag gick in till hotellet och upp på hotellrummet.
Jag vaknade ganska tidigt dagen därpå och klev upp ur sängen. Jag duschade och tvättade håret noggrant. Jake skulle hämta mig klockan fem. Vi skulle gå på bio idag, sedan skulle vi äta och han hade något viktigt att berätta. Jag åt frukost och önskade att tiden skulle gå snabbare.
Miley:
Jag träffade Jake och hjälpte honom att planera kvällen med Taylor. Jag åkte till en mataffär och köpte en chokladask. Jag var så himla glad för hennes skull. Hon förtjänade att vara lycklig efter allt som hänt.
Taylor ♂:
Jag hämtade Selena klockan fem. Hon var väldigt glad. Jag kände hur skuldkänslorna sköljde över mig. Hon hade inte en aning om vad jag skulle göra…
Jake:
Jag hade fått hjälp av Miley att göra iordning inför kvällen. Jag var tacksam för all hjälp, jag höll nämligen på att dö av nervositet. För vad skulle hända om inte...
Selena:
Taylor tog mig till en vacker park. Det var skymning och solen var på väg ner. Jag låg ner på en bänk med huvudet i Taylors knä. Jag slöt ögonen.
– Selena, det är något jag måste berätta, sa Taylor.
Taylor ♂:
Jag skulle göra det nu. Jag var tvungen.
– Mm…, mumlade hon.
– Det här funkar inte, mumlade jag tyst. Hon öppnade ögonen och såg på mig.
– Vad funkar inte? undrade hon. Jag tog ett djupt andetag och sa: – Vi kan inte vara tillsammans längre... Hon satte sig upp och stirrade på mig. Blicken var kall.
– Vafan är det du säger?! utbrast hon kyligt. Vad menar du?!
– Precis det jag sa nyss, svarade jag. Hon reste sig häftigt upp och sprang iväg. Jag satt kvar en stund, sedan insåg jag vad som höll på att hända och rusade efter henne. Hon stannade vid stranden som låg alldeles intill parken och gick sakta bort till vattnet, hon tog av sig skorna och doppade tårna. Jag sprang mot henne och omfamnade henne bakifrån. Hon slet sig loss och fortsatte gå längs stranden med skorna i handen. Jag gick sakta efter. Sedan stelnade jag till. Vid bryggan ut mot havet satt Taylor och Jake. De åt en romantisk middag. Taylor fullkomligt strålade. Jag kände hur jag smälte. Gud, vad jag hade saknat henne! Jag ville bara springa fram till henne, men jag kunde inte. Hon hade Jake nu. Vad kunde jag göra åt saken?
