Like You More Than I Can Admit To Myself-del 13 part 2

Är faktiskt riktigt besviken på er.
Jag älskar er, men att se att jag har 24 unika besökare men ingen av dem har kommenterat gör ont, kanske ska sluta skriva, ni värkar ju inte bry er, det ör bara en kommenter EN!
Det är inte jobbigt, för att få som man vill måste man kämpa, fråga mig, jag har fått kämpa hela livet.
Men nu ska ni få eran del, eftersom min statestik sjunker:(
Lär er av det här.



"puss" svarade han
"puss" sa jag och la på innan jag gick in i Moll´s rum.

"hey" log jag o gick och krama om henne.
"tja" log hon och besvara kramen "idag får jag gå ut för första gången på.....två år!" sa hon förväntans fullt.
"haha, tänkte väl det, tog med mig lite kläder till dig, tror du glömmde dem hos mig nån gång." log jag "OMG! Älskar dig, har inte haft egna kläder på...."
"Två år" avbröt jag. "här" sa jag sne och gav henne kläderna
"tack" log hon och jag hjälpte henne upp ur sängen, och hon gick in på badrummet för att byta om.
Jag såg mig om kring i rummet
Molly.

Jag log mot Molly.
"Lika vacker som alltid" log jag. Hon flina mot mig
"och du är lika snygg som alltid, so tell me, hur går det med Justin?" flina hon
"skärp dig!" fnös jag "kom nu, vi går ut!" hon nicka ivrigt och drog på sig sina skor. Jag flina åt henne och drog upp min väska över axeln, vi gick ut ur sjukhuset, vi hoppade in i min bil och körde mot mitten av Atl, stans City. Jag parkerde på en stor parkering och vi gick mot ett litet Starbucks som låg en liten bit från parkeringen.
På vägen dit tog några foton, och jag såg några paparatzziz, om det var för mina vunna tävlingar, att min pappa försökt mörda min bästis framför mig eller min farliga tabbe på sjukhuset visste jag inte, shit the same!
Molly öppnade dörren och vi gick in, även här riktades många blickar mot oss, vi gick fram och bästellde varsin latte, sen gick vi och satte oss på en av borden på utesärviringen.
"Såååååååååå" sa Molly med ett elakt flin "Tell me everything!" sa hon med tindrande ögon, och jag sucka.
"Du vet att jag hatar att ha tjej-snack" muttra jag.
"haha, jag vet, men nu kommer du inte undan!" flina hon.
"fan också" muttra jag.
"Eyy! Va lite snäll, du har inte haft nån kille förut, plus att jag varit totalt off de senaste åren!" flina hon.
"okejrå" sucka jag.
"yaaay!" utbrast hon glatt. "sååå, hur träffades du och Justin?" sa hon ivrigt.
"Ehm, jag skulle he till Catlin, vi träffades på vägen ditt, han var med Chris, Chaz och Ryan, jag var inte direkt trevlig" det sista sa jag lite lägre, jag skulle precis fortsätta prata när jag såg att det såg två tjejer och kollade på oss, och de såg inte direkt trevliga ut.

Hoppas ni gillar det
//Eran ledsna och besvikna författare.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Yay! Thanks sweetie!! :* Love U <3

Men kära du, var inte besviken, koncentrera dig på att skriva en ny del! Det är vi som ska vara besvikna på oss, inte du! See ya soon. Puss <3

2011-10-17 @ 08:57:08
URL: http://mittsuperintressantaliv.bloggo.nu/
Postat av: emma

asbra! snälla fortsätt!

2011-10-19 @ 17:24:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0