Where Are You Right Now - del 2
Jag flyttade hit till Los Angeles (LA) i förrgår, så hela huset kryllade av flyttkartonger och husbyggare och målare och mamma. Mamma hade lovat at hjälpa till att få ordning på huset och hon skulle stanna här i en månad innan hon åkte hem. Jag flyttade på en kartong som stod i vägen till köket och fick syn på en annan kartong. Men det var inte vilken kartong som helst, det var min minneslåda. En av de många jag hade. Det här var den viktigaste.
Det var i den här jag hade alla minnen från Deena. Jag lyfte upp den och vadade genom alla flyttlådor till badrummet. Jag låste dörren och ställde ner lådan på golvet. Jag satte mig framför den och tog ett djup andetag. Jag öppnade försiktigt kartongen och det första jag fick syn på var ett foto på henne. Mina ögon tårades. Det var den sista bilden. Det var den sista bilden jag tagit på henne när hon levde. 
Selena:
Jag var på väg in till stan för att gå på en photoshoot. Jag var ganska irriterad för de hade ringt och bokat om den tre gånger. De ringde igår kväll och avbokade, sedan ringde de sju på morgonen och sa att de kunde iallafall!
– Selena?
– Ja, svarade jag och såg på min chaufför Andy.
– Vi är framme nu, sa han.
– Mm, sa jag och kollade ut genom fönsterrutan. Andy gick ut ur bilen och runt för att öppna åt mig.
Jag tog ett djupt andetag och klev ut. Jag möttes av säkert 50 paparazzis.
– Selena! Selena! Selena! skrek de. Jag log och vinkade samtidigt som jag började gå mot ingången. De skrek mitt namn och tog en massa bilder. Det var så enkelt, allt jag behövde göra var att se bra ut och le. Resten skötte dem.
Jag älskade livet som kändis, det var så perfekt!
Justin:
Jag höll på att packa upp kartongerna med kläder när mamma kom med kakor på ett fat.
– Jag köpte dem i mataffären där borta, sa hon och viftade med handen åt något håll. Jag smakade på en och nickade.
– Jo, jag tänkte åka hem ikväll, sa hon plöstligt. Jag hoppade till och såg förvånat på henne.
– Jaha... okej, var det enda jag fick fram.
– Du klarar dig ju så bra här och jag har packat upp alla kartonger därnere, sa hon och reste sig upp. Hon tog med sig fatet och gick ut ur rummet och nerför trapporna. Jag såg reste mig upp och gick ner.
Alla kartonger var urpackade, allt var uppackat och klart. Mamma hade gjort allt det här under de två dagar hon varit här medan jag bara packat upp tre kartonger. Tre. Jag hatade numret 3. Nummer 3. Det var numret som Deena legat i när hon dog. Det var rummet jag hatade mest av alla rum, det var numret jag hatade mest av alla rum, det var...
– Mitt plan går om 1½ timme, så jag åker nu, sa mamma och avbröt mina tankar.
– Okej, svarade jag och log. Jag var fortfarande inte riktigt beredd på att hon skulle åka så snart.
– Hejdå, ta hand om dig nu, sa hon och gav mig en kram. Jag nickade. Hon vände på klacken och gick ut genom dörren.
Jag låste dörren och gick och la mig direkt efteråt.
Selena:
När jag vaknade dagen efter sken solen in genom fönstret så fint. Jag bestämde mig för att gå ner till stranden och bada.
Jag åt en tallrik fil innan jag gick in till badrummet för att fräscha upp mig. Sedan gick jag ner till stranden och la ut ett badlakan på sanden. Jag la mig på det och blundade medan solen värmde. Efter en stund tog jag ett dopp och skyndade mig upp till badlakanet igen. Jag la mig på det och blundade ännu en gång.
– Selena, är det du? frågade någon plötsligt. I förmodan att det var en paparazzi öppnade jag ögonen och satte mig upp.
Det var ingen paparazzi, det var Justin Bieber.
Justin:
Dagen därpå när jag vaknat hade jag kastat i mig en macka och fixat till mig lite sprang jag ner till stranden.
Jag ville hinna dit innan det vackra vädret tog slut. Solen sken och himlen var klarblå.
När jag kom fram till stranden såg jag någon jag inte träffat på länge, Selena Gomez. Hon låg på ett lakan och solade.
– Selena, är det du? frågade jag, fast jag redan visste. Hon öppnade ögonen och satte sig upp.
– Justin? sa hon och kollade på mig.
– Tja! sa jag och log mot henne.
– Hej! Det var längesedan! utbrast hon glatt. Jag skrattade och granskade henne snabbt uppifrån och ner.
Fan, vad het hon var.
