Just The Way You Are - del 28

Jag och Brandon skulle ut och äta ikväll. Brandon hämtade upp mig och vi åkte taxi till restaurangen. När vi kom in stelnade jag till. Där satt Bruno, Satine, Evelina och hennes-kille-som-jag-alltid-glömmer-namnet-på. Jag suckade och slappnade av. De skulle inte få förstöra min kväll! En servitör visade oss ett bord, typiskt nog så var det bordet bredvid Bruno och co. Jag tänkte ignorera dem, men stod som förstenad när jag såg Evelinas vänstra hand. På hennes ringfinger satt en sådan ring som alla vill ha. En underbar snöflingeliknande diamantring. Den var så vacker. Jag hämtade mig snabbt och gick och satte mig tillsammans med Brandon. Vi beställde och när förrätten kommit harklade han sig Jag kollade upp på honom och fattade att något var fel.
– Vad är det, älsk? frågade jag och såg bekymrat på honom.
– Jag... jag har älskat med någon annan, mumlade han skyldigt. Jag suckade. En liten incident med grannflickan eller något liknande brydde jag mig inte om. Det spelade väl ingen roll? Alla kunde trampa med foten i klaveret, eller vad det nu kallas. Jag log ett ljuvt leende mot honom.
– Ingen fara, älskling, det är sånt som händer, sa jag. Han stirrade förvånat på mig.
– Nej, nej nej! Det är inte så... jag-jag har, svamlade han.
– Du har? sa jag. Han tog ett djupt andetag.
– Jag har inte bara älskat, jag har träffat en annan...



Justine:
– Vafan säger du?! utbrast jag upprört. Det var säkert nerverna, han kanske egentligen skulle fria?
– Ja, det är sant, mumlade han och såg ner i bordet.
– HAR DU TRÄFFAT EN ANNAN?! skrek jag. Alla stirrade på mig, men jag brydde mig inte om dem.
– Ja, jag har träffat en annan, sa han och såg mig stadigt i ögonen. Jag övervägde att kasta min drink på honom och sedan ge honom en bitchslap, men då skulle jag bli kladdig så jag gjorde det motsatta; bitchslapade honom och kastade sedan drinken.
– Dra åt helvete! skrek jag, tog min väska och sprang ut ur restaurangen. Han sprang inte efter mig. Jag brydde mig inte längre. Han var en jävla skit. Ett jävla svin. Jag tog närmaste taxi hem. Så fort jag kom innanför dörren trängde tårarna fram. Tillslut var mina kinder våta av tårar och smink et var helt förstört. För en gångs skull hade jag kunnat se min framtid med den här mannen, och då kommer det andra hinder. Hinder var samma sak som andra kvinnor. Det var alltid jag som förstört mina förhållanden, men nu var det tvärtom. Han hade förstört vårt förhållande. Det var över, slut, finito.

Peter:
Jag satt i en taxi och väntade på att den skulle börja köra när mobilen ringde.
– Hej, du pratar med Peter, svarade jag. Allt jag behövde höra var en suck för att veta vem det var.
– Vad vill du? frågade jag och försökte kväva en suck, utan att lyckas.
– Prata, svarade Justine och suckade också.
– Jag vill inte prata med dig, du har redan förstört tillräckligt, sa jag stelt.
– Snälla, kom över till mig! kved hon. Jag övervägde förslaget och gav till sist med mig. Jag åkte hem och bytte om. Sedan hoppade jag in i en taxi och gav adressen till lägenhetsområdet där hon bodde. Jag insåg när han bromsade in att jag glömt mobilen hemma. Jag svor för mig själv, men inte en chans att jag åkte hem igen. Jag sprang upp för trapporna och ringde på hennes dörr. Hon slog armarna om mig när hon öppnade.
– Jag vet inte vad jag ska ta mig till! snyftade hon och grät ut i min famn.
– Vad har hänt? undrade jag misstänksamt. Var det här ett av hennes spel?
– Min pojkvän dumpade mig, mumlade hon. Jag stirrade förvånat på henne. Dumpade han henne?!

Justine:
– Dumpade han dig?! utbrast han och stirrade på mig med stora ögon. Jag nickade och tårarna trängde fram igen.
– Varför? frågade han och höll om mig.
– En annan kvinna! hulkade jag och tryckte honom intill mig. Han skakade oförstående på huvudet.
– Jag fattar det fortfarande inte, mumlade han.
– Vad fattar du inte? frågade jag och såg på honom med tårdränkta ögon.
– Varför han gjorde det..., mumlade han och rodnade.
– Det är inte viktigt, sa jag irriterat och gjorde en avvärjande gest. Han såg frågande på mig.
– Vad är det då? undrade han.
– Det viktiga är att..., jag gjorde en paus för effektens skull. Han såg spänt på mig.
– Att jag fortfarande har... känslor för dig...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0