Just The Way You Are - del 25

Inget klick, hon hade glömt att lägga på. Jag skulle precis göra det när jag hörde Kevins röst: – Vem var det? frågade han. 
– Ditt ex, svarade hon. Jag tryckte på "spela in samtalet". 
– Vilket? frågade han. 
– Justine, tjejen som ljög och strulade med andra killar bakom din rygg, sa hon och skrattade falskt. 
– Jaså, den slampan? Henne bryr jag mig inte ett skit om, sa han och skrattade skadeglatt. Det stack till i mitt hjärta.
– Nu vill jag bara bry mig om dig, viskade han och hon fnittrade. 
– Då bryr vi oss om varandra, sa hon och det lät som om någon drog den andre över sig. 
– Ska vi... du vet? mumlade Kevin och kysste henne. 
– Gärna, viskade hon och fnittrade. Jag kände hur mitt hjärta slog snabbare och snabbare. 
– Här på soffan eller i sovrummet? viskade han och kysste henne. 
– Här och nu, sa hon och fnittrade. 
– Först måste du lova mig en sak, viskade han. 
– Vad? undrade hon. 
– Bryt all kontakt med Justine...



Satine:
Jag och Peter satt i en beställd limousin på väg mot Hawaiis flygplats. Ron skulle möta oss där.
Vi skulle flyga privatplan till Los Angeles. Peter och en massa andra artister skulle välgörenhetskonsert i morgon kväll.
Klockan var något med fyra på morgonen. När vi kom till flyplatsen var det fullt av paparazzis överallt! Vi tog oss förbi de med hjälp av Ron och några andra livvakter. När vi äntligen kommit ombord på flyplanet slog vi oss till rätta. Jag och Peter satt bredvid varandra. Jag lutade mig mot hans axel och somnade efter några minuter.

– Älskling, vakna, sa någon och skakade mig lätt. Jag öppnade ögonen sakta och möttes av Peters underbara leende.
– Va? mumlade jag sömnigt och gäspade stort.
– Vi är framme, sa han och log. Jag nickade och reste mig sakta upp. Vi sträckte på oss och klev sedan av planet.
Vi tog oss förbi några nyfikna paparazzis och satte oss i en svart limousin. Ron startade motorn och började köra.
Det märktes att han var trött, men både han och Peter påstod att hotellet låg så nära att några minuters bilkörning inte skulle göra så mycket.

Efter några minuter parkerade Ron limousinen och öppnade dörren åt mig och Peter. Jag tackade honom med ett leende. Vi började gå mot hotellet där vi skulle bo. Vi var tillbaka igen. På hotellet där jag och Peter lärde känna varandra. På hotellet där alla minnen flammade upp igen. Jag såg på Peter. Han kollade mot hotellet och gäspade.
– Vi ska bo på det här i en vecka, sa han och log. Jag nickade sakta. Vi checkade in på hotellet och fick nyckelkortet till vår svit. Den bestod av ett kök, ett vardagsrum, ett badrum, två sovrum, en jacuzzi, en balkong och en hall med garderober där man förmodligen skulle hänga in sina ytterkläder. Vi gick in och började göra oss hemmastadda.
Vi alla gick och la oss nästan direkt. Jag och Peter i det ena sovrummet och Ron i det andra.

Justine:
När jag vaknade dagen efter var klockan 14:45. Jag tänkte tillbaka på gårdagen och fick rysningar.
Jag hade allt inspelat, deras... älskande och relationssnack. Det var så äckligt perfekt alltihopa! De var så jävla perfekta för varandra. Eller de hade varit, rättade jag mig själv. Om Stacey varit äkta, men det var hon inte.
Jag insåg det igår, och idag hade hon skickat ett sms till mig: Vi bryter all kontakt. Jag vill satsa på min Kevin, och då kan jag inte umgås med dig längre, TTYN
Jag raderade smset och hennes kontaktuppgifter också. Jag klev upp och gick ut till köket i vad jag hade på mig, linne och trosor. Jag bredde en macka med ost i förbifarten och gick sedan ut till balkongen. Jag satte mig där ute och åt min frukost i lugn och ro medan jag läste den senaste In Touch Weekly. Jag satte mackan i halsen och tappade det som var kvar av den nerför alla tre våningar när jag såg omslaget. Det var en stor bild på Bruno och en liten bild på mig. "Justine var aldrig gravid” – Bruno Mars påstår att hans ex-flickvän Justine Sender inte är gravid! stod det med stora flotta bokstäver. Jag bläddrade efter artikeln och fann den snabbt på första sidan, alltså efter registret. 

"JUSTINE VAR ALDRIG GRAVID" – EXPOJKVÄNNEN BRUNO MARS REDER UT ALLT!
I tidigare nummer fick ni en smaskig intervju med Justine Sender, mamman till Peter Gene Hernandez – också känd som Bruno Mars – barn. Han berättar att hans före detta flickvän bara hittat på allt för att bli känd och att barnet egentligen inte finns.

Hur träffades du och Justine?
– På en konsert i Los Angeles.

I intervjun med Justine sa hon att det var kärlek vid första ögonblicket för henne, men inte för dig, stämmer det?
– Justine är bra på mycket, som att ljuga, bedra och överdriva. Jag håller inte med henne, för mig var det kärlek vid första ögonkastet, inte för henne...

Varför tog det slut?
– Hon var otrogen och ljög ihop en massa saker om allt och alla.

Hur vet du att hon var otrogen?
– Vi hade pratat med varandra i telefon dagen då jag upptäckte det hela. Hon sa att hon var "krasig" och skulle stanna hemma och vila hela dagen. Jag ville överraska henne och åkte därför till hennes lägenhet utan att säga något. Jag tänkte pyssla om min tjej. Jag såg när hon bjöd in en kille vid namn Kevin, resten är historia.
Jag kom in till lägenheten, hon och Kevin drack vin och gick sedan till sängs...

Hur reagerade dem när de förstod att de var upptäckta?
– Det vill du inte veta...

Hur vet du att hon inte är gravid?
– Hon gick ut och sa att hon var gravid  och att vi gått skilda vägar när det egentligen inte var så.
Efter artikeln var vi tillsammans lite från och till. Men det finns en gräns... hennes lögner och otrohet blev gränsen i det här fallet. Hon berättade att hon inte var gravid, men hon tyckte att medierna kunde få tro att hon var det iallafall!

Har du någon kontakt med henne i nuläget?
– Ingen alls, faktiskt.

Stämmer det att du dejtar Satine Sweetheart?
– Det stämmer och hon är en riktig sweetheart.

Så slutar intervjun. Vi kommer säkert att få höra mer om Bruno Mars. Kanske om några år när han förlovat sig med sin så kallade "sweetheart" till flickvän...

Jag slängde tidningen på balkongens trägolv och stirrade ut i luften. När jag skulle gå in igen såg jag att min mobil låg på bordet. Jag måste ha glömt den här ute igår. Nu skulle jag ta en joggingtur, sedan skulle jag duscha och efter det slappa och ta det lugnt. Men när jag kom hem blev dagen mycket mer lärorik än så...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0